Nygamla framtidsgrödan: Gotlandslinsen är tillbaka på ön

Om du tar väg 143 sydostvart mot Ljugarn på Gotland får du sällskap längs vägen av kornblå cikoria, knallgul renfana och skyar av överblommade hundkex på dikesrenen. Sväng av förbi När gamla kyrka och du kommer så småningom till Mickelgårds lantbruk. Där bor Jörgen Thomsson och Mari Håkansson. De odlar linser - den lilla fasta rosa och grönskiftande Gotlandslinsen.

– Det är bara andra året i år, säger Jörgen. Men vi hoppas mycket på det här. Klart att det ska finnas Gotlandslinser på Gotland! Förra året fick vi visserligen skicka skörden till Skåne för att rensa den. Men vi jobbar på att kunna sköta hela produktionen själva, med en egen sorterare.

Läs också: Bondbönan - Hälsobönan som blivit trendig igen

Läs också: Rödbetsjuice kan komma att ersätta flera mediciner

Läs också: Han odlar mirakelgrödan som kan bli framtidens supermat

Tionde generationen på gården

När socken ligger på sydöstra sidan av ön och gränsar till havet. Det är gammal kulturbygd, kyrkorna har ursprung i elva- och tolvhundratalet som så mycket annat på Gotland. Gårdarna avlöser varandra i landskapet, fälten grönskar och kor betar i hagarna - vanliga svartvita tillsammans med gula jerseykor.

Jörgen Thomsson är tionde generationen på Mickelgårds. Tio generationer, det är trehundra år.

– Fast huset är bara från 1862, det gamla huset är borta.

År 1991 kom också Mari till gården, för att jobba. Men det blev inte bara jobb, nu har de tre döttrar tillsammans.

– Förlovade i tjugofem år, skrattar Mari.

Nytt med linser

Efter ett par år avvecklade de djuren på gården och satsade på odling. De köpte mer mark, jord som var lämplig för grönsaksodling, och från den gamla gårdens 37 hektar har de nu ökat med 100 hektar. Nu växer rödbetor, gulbetor, polkabetor i oändliga, frodiga rader ute på fälten. Vackra, runda och saftiga kommer betorna upp ur jorden.

– Här, smaka!

Palsternackorna är största grödan på Mickelgårds. Det mesta går till Coop – om du köper en påse Änglamarks palsternackor så är den från Mickelgårds.

– Vi gör allt – odlar, skördar, tvättar och packar. Allt är ekologiskt och KRAV- märkt, det är bra att ha en certifieringsorganisation som man kan lita på, säger Jörgen.

Det här med linserna är nytt.

– Det är spännande och intressant att vara med i utvecklingen, säger både Jörgen och Mari. Det betyder mycket för ön att vi får en ny gröda och kan vara med i matproduktionen på allvar.

Men linser är inte nytt för ön.

– Min mamma berättade att mormor sa att de alltid åt linssoppa, säger Jörgen Thomsson. Och mormor var född 1905. Men nu är Gotlandslinsen tillbaka på ön.

Intresset från konsumenter ökar

Intresset för svenskodlade baljväxter bara ökar. Det är företaget Nordisk Råvara som har tagit initiativet och kom med det första utsädet. Det är också Nordisk Råvara som köper upp skörden, säljer och distribuerar. Än så länge mest till storkök, men så småningom ska de också kunna säljas direkt till konsumenter. I dag får man leta reda på Grönsakshallen Sorunda, och handla där, det går bra även för vanligt folk.

Läs också: Rekordstarkt år för småföretagarna

Linserna växer som små spretiga buskar, ser ut som blåbärsris ungefär. De kan också bängla iväg och bli långa rankor, så de behöver något att klänga på. Om de faller ner på marken går de inte att skörda. På Mickelgårds samodlas de med havre, och på den steniga, magra jorden där linserna växer blir havren också kort och stabil, bra för linserna att stödja sig på.

De mognar också samtidigt, linser och havre. Linserna ligger inbäddade i små skidor, och när det är dags, öppnar de sig tjänstvilligt och blottar den rosagröna lilla linsen. Och alltihop kan skördas med vanliga maskiner, traditionella skördetröskor..

Linserna är ju KRAV-odlade, som resten på Mickelgårds, så det blir lite ogräs.

– Jag tror inte att linserna tål att besprutas i alla fall, säger Mari och betraktar den späda skidan i handen.

Torkar linserna

Så linserna och havren får sällskap – av svinmålla. Lite besvärligt, säger de. Förra året skördade de alltihop tillsammans, då var havren och linserna torra och fina, men mållan var fortfarande fuktig och spred fukten till den övriga skörden.

– Vi fick åka och rensa bort ogräset och torka linserna igen, säger Mari. I år rensar vi bort ogräset i vårt nya rensverk. Efter första rensningen försöker vi torka linserna för att sedan fortsätta och försöka dela på havren och linserna genom att rensa flera gånger. En del får gå till Skåne även i år, de har bättre maskiner, och kan paketera dem i påsar också.

– Men ska vi spara utsäde till nästa år.

Bortglömd i 100 år

Gotlandslins är en traditionell gotländsk gröda som varit bortglömd i hundra år

Växer på karg, stenig mark

Behöver en stödgröda för att inte falla till marken, oftast stråsäd

Proteinhalt 24 procent av torkad vara

Förra året blev avkastningen 750 kilo per hektar, till det kommer havren som gav ungefär 1600 kilo per hektar. Försök och forskning pågår inom Hushållningssällskapet.