Morgonpigg eller nattuggla? 6 spännande fakta om din inre klocka

Visst kan vi förbanna mörkret, det gör oss tröttare, men i grunden har varje människa en egen rytm som inte förändras om ljuset försvinner.

Längst in i hjärnan, i hypotalamus, finns en risgrynsstor klump av celler med tidsgener som slår på och av, på och av. Precis som en klocka som tickar.

I dokumentären ’The secret life of your body clock’ från BBC förklaras mekaniken hos kroppens eget atomur.

Här är några fakta om hur det styr våra liv.

1. Därför är vissa pigga i ottan

Tickandet i din hjärna mäter ut dygnet. Det vanligaste är att människor har ett dygn som är 24 timmar och en kvart. De som har ett kortare dygn, till exempel 22 timmar, får signalen att det är dags att sova redan efter kvällsnyheterna. De vaknar därför också tidigare.

2. Nattugglan väntar länge på John Blund

Den kvällspigge är en människa med långt dygn, till exempel 25 timmar. Han får inte sovsignal förrän sent på kvällen från sin kroppsklocka. När John Blund väl kopplat greppet tar det en stund innan han släpper.

3. Därför är din tonåring en zombie

Tonåringars inre klocka ställer om så att deras dygn blir längre. När du somnar framför tv:n efter nyheterna säger deras inre klocka att det fortfarande är mycket kvar av dygnet.

Samtidigt innebär de snabba förändringarna i kroppen att en tonåring ofta behöver sova en timme mer än andra. Sätt ihop de två mekanismerna så blir zombie-stilen begriplig.

4. Framme vid lunch? Grattis!

Blodtrycket är som högst de tre första vakna timmarna. Samtidigt är blodkärlen mindre elastiska än senare på dagen och blodet lite ”klibbigare”. Det ger en högre risk för hjärtinfarkt före lunch, ända upp till tre gånger högre än senare på dagen. För att sänka risken kan man se till att motionera på eftermiddagen i stället för tidigt på dagen. Motion på morgonen har inte samma effekt på blodtrycket.

5. Därför är farmor piggare

Vi föds som pigga morgonmörtar med ett kort dygn i kroppsklockan. Mellan 10 och 21 års ålder får vi tonårsvanor, med långa vakna kvällar och trötta morgnar, sedan lugnar det ner sig.

I 55-årsåldern har vi gått tillbaka till samma korta dygnslängd som hos 10-åringen. Det ger oss samma irriterande glada morgonhumor som en pigg småtting.

6. Ren kemi bakom eftermiddags-koma

Skyll inte på att lunchen ska smältas i magen. Tröttheten beror på din hjärnklocka. Den styr frisättningen av kortisol, ett hormon som sätter fart. Högst kortisolnivå har kroppen när du vaknar och den dippar en stund efter lunch. Egentligen borde vi ta en tupplur för att ladda om. När vi inte gör det kan vi nicka till sekundsnabbt. Det är därför tre gånger vanligare att folk somnar bakom ratten klockan 2 på eftermiddagen än vid 6 på kvällen.