Svenska ostarna som ersätter halloumi flyger av hyllorna

Svenskarna äter mycket halloumi. Vi och britterna står för den största konsumtionen av halloumi i världen utanför ursprungslandet Cypern. Importen av halloumi har exploderat, från 21 ton år 2010 till 4 000 ton år 2018.

Men det stora genomslaget skulle komma under sommaren 2019.

Halloumi får bara tillverkas på Cypern, enligt den traditionella konstens alla regler. Det finns dock några svenska varianter som du kanske har skymtat i en delikatessbutik eller när du har åkt förbi ett gårdsmejeri. Utöver den varumärkesskyddade Eldosten har en rad andra svensktillverkade grillostar tagits fram under namnen ”HallåMi”, ”Filliostus” eller bara ”grillost”, för att nämna några.

Läs också: Så gör du egen supergod halloumi

Läs också: Vanliga missuppfattningar om antibiotika

Läs också: Halloumi, grillost och Eldost – vad är skillnaden?

Antibiotika på Cypern

I slutet av juni larmade WWF (Världsnaturfonden) om höga halter av antibiotika på Cypern. Landet är värst i Europa, djuren får nästan 40 gånger så mycket antibiotika som svenska djur. Enligt WWF är en sådan rusning i popularitet som halloumin stått inför problematisk.

Men i augusti kom nyheten att Sveriges största dagligvaruhandlare hakar på den svenska trenden. Ica och Coop kommer att börja sälja grillost som tillverkas av småmejerierna Dalsspira och Nablus.

– Produktionen är från början rätt så småskalig på Cypern och med en ökad efterfrågan krävs en intensifierad produktion. Vi ser en ökad risk för större antibiotikaanvändning och sämre djurvälfärd, sa WWF:s matexpert Anna Richert till Land i juli.

Det finns dock en brist på data gällande om antibiotikaanvändningen är stor även på mjölkdjur, eller om den höga halten främst gäller köttdjur. Halloumin i sig innehåller inte antibiotika, vilket leverantörerna är noga med att påpeka, men produktionen på Cypern riskerar att bidra till antibiotikaresistens, något som beskrivs som det största hotet mot mänskligheten efter klimatförändringarna.

Ökade produktionen

Inspirerat av det vedertagna nyordet ”flygskam”, myntades nu begreppet ”halloumiskam” och svenskarnas blickar vändes mot småskaliga lokala halloumiprodukter. På Ängsholmens Gårdsmejeri i Harbo gick produktionen av Eldost på högvarv under juli månad.

– När WWF kom med sin rapport ringde alla på en vecka. Det var samtal från butiker, restauranger, konsumenter och vi producerade Eldosten fyra dagar i rad. Vi har egentligen inte den kapaciteten, säger Linda Elvingson, som driver gårdsmejeriet.

– Det kom precis i rätt tid, i början av semestern, när folk ska grilla. Kanske var det lite nyhetstorka hos medierna också för Cyperns antibiotikaanvändning är ju egentligen inget nytt.

Läs också: ”Därför symboliserar halloumiskam okunskap”

Namnstriden med Cypern

Det har inte varit helt fritt fram för den svenska halloumin. Stiftelsen Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi (översatt: Föreningen för skyddandet av den traditionella osten från Cypern som heter Halloumi) reglerar marknaden och håller koll på att ingen tar namnet ”halloumi” – eller ens något som påminner om ”halloumi”.

Stekosterian i Skara hotades av skadestånd när stiftelsen tyckte att deras så kallade ”filloumi” var för snarlik ”halloumi”. Osten fick i stället namnet ”Hokus Pokus Filliostus”.

– Vi förstod från första stund att vi måste backa så fort som möjligt för att det inte ska få oanade konsekvenser. Att sitta i rätten mot de här jättarna är inget man gärna gör, sa grundaren Filip Larsson till Land Lantbruk då.

Läs också: Rastens mejeri fick byta namn på sin halloumi

Eldosten varumärkesskyddad

Sveriges Gårdsmejerister har gett den svenska varianten av halloumi namnet ”Eldost” – ett numera varumärkesskyddat namn som bara medlemmar i branschorganisationen kan använda. Enligt Linda Elvingson, som är ledamot i föreningen, har antalet medlemsansökningar ökat på senare tid – just för att mejeristerna vill använda namnet Eldost.

– Inför nästa säsong kan det nog dyka upp mer i hyllorna när vi har haft möjlighet att hinna i kapp. Handlarna är jätteduktiga på att ta in lokala produkter, säger Linda Elvingson.

Mer lokalproducerat

På Ängsholmens Gårdsmejeri har det producerats en variant av halloumi sedan 2013, men först i fjol fick den namnet Eldost. Linda Elvingson tror att det finns flera bakomliggande orsaker till den svenska ”halloumi-hypen”.

– Vi pratar mer om vår egen produktion av mat i Sverige och om svensk djurhållning. Vi hör om bönder som tvingas lägga ner och vill tillbaka till det gamla. Det pratas medialt om vår matproduktion och självförsörjning ur ett säkerhetsperspektiv. Det finns många olika skäl till att människors intresse för lokalproducerat ökar, säger Linda Elvingson.

På företaget Undersvik i Hälsingland produceras en annan variant som har fått namnet HallåMi. Grundaren Karin Svensson märker av trenden att kunder vill köpa svensk ost.

– Vi ser till att producera när vi har möjlighet och vi har en förhoppning om att växa. Det är stor efterfrågan och vi skulle absolut kunna producera betydligt mer och sälja det direkt, säger hon.

Ica och Coop hakar på

Än så länge har endast lokala butiker kunnat erbjuda de svenska varianterna av halloumi och priset kan vara uppåt tre gånger så dyrt som den cypriotiska osten.

På det lokala mejeriet Dalsspira i Färgelanda har försäljningen fördubblats sedan larmet om den cypriotiska osten kom.

– Vi har haft en jättestor ökning. Det finns många teorier om varför, men jag vill påstå att det är på grund av alla skriverier. Kunderna letar efter ett alternativ, säger Malin Jakobsson, VD på Dalsspira mejeri.