Vanliga missuppfattningar om antibiotika

På många håll i världen är det vanligt att bönderna ger sina djur antibiotika i förebyggande syfte.

Förbjudet i Sverige

I Sverige är det förbjudet sedan 1986. Trots att EU senare införde samma förbud så används fortfarande för mycket antibiotika i djurhållning, anser LRF som var med och införde förbudet.

Antibiotika till sjuka djur

Svenska bönder ger antibiotika enbart till sjuka djur.

– Viktigt är också att vi i Sverige väljer att använda rätt sorts antibiotika. Antibiotika som slår ut de smittsamma bakterierna men skonar de andra, förklarar My Sahlman, veterinär hos LRF.

Ökar risken för resistens

Antibiotika som verkar brett, det vill säga angriper många olika sorters bakterier samtidigt, ökar risken för resistens.

– Faran med antibiotikaresistens är att vi går tillbaka till hur det var förr, innan vi hade antibiotika. En enkel infektion kan bli livsfarlig, en höftledsoperation kan få förödande konsekvenser. Ja, all sjukvård försvåras, säger My Sahlman.

Högre dödlighet

Hon menar att i vissa delar av världen har det redan gått så långt.

– Detta är inte längre en framtid. Redan i dag har vi en ökad dödlighet på grund av resistens mot antibiotika på flera håll.

Dyrt med god djurvälfärd

Men att upprätthålla en god djurvälfärd i stället för att överanvända antibiotika kostar pengar. Och det är det inte alla länder som anser sig ha råd med eller vara beredda att betala.

– Det kostar mer att behandla djuren individuellt i stället för hela djurbesättningar som man gör i andra länder. Och svenska djur har större utrymme att röra sig på och har strö på golvet. Det kostar också, liksom den ökade arbetsinsatsen, säger My Sahlman.

Antibiotikaresistens ökar

Men hur kan andra länders överanvändning av antibiotika påverka oss i Sverige?

– Vi har visserligen ett bättre läge men äter du kött och ost från andra länder som använder mycket antibiotika i sin djurhållning är du med och bidrar till antibiotikaresistens ökar, säger My Sahlman.

Du kan själv bidra

Hennes råd för att även nästa generation ska ha tillgång till detta viktiga läkemedel är att köpa svenskt kött, svenska ostar och andra mejeriprodukter.

För när djuren har det bra och inte blir sjuka behöver de heller inte antibiotika.

Reder ut vad som gäller

My Sahlman hjälper oss att reda ut vad som är falskt och sant när det gäller antibiotika.

4 vanliga missuppfattningar om antibiotika – och vad som är sant

Missuppfattning 1: Det kan finnas antibiotikarester i maten vi äter.

Fakta: Det finns inte antibiotika i maten vi äter, varken i svensk mat eller importerad. Det finns inte ens antibiotika i parmaskinka från Italien trots att Italien använder cirka 30 gånger mer antibiotika i sin djuruppfödning jämfört med Sverige.

Det finns inte heller i halloumi från Cypern trots att de använder cirka 40 gånger mer antibiotika än Sverige, enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten.

Missuppfattning 2: Om det inte finns antibiotika i maten är det väl ingen fara för oss

Fakta: Överanvändning bidrar till fler multiresistenta bakterier som ingen antibiotika längre biter på. Vilket är ett allvarligt hot mot folkhälsan.

Missuppfattning 3: Det går inte att hålla djur utan att använda antibiotika

Fakta: I Sverige förebygger vi sjukdomar i våra djurbesättningar genom att sköta djuren bra. Vi undviker gruppbehandlingar och behandlar i första hand individen för just den infektion som finns.

Missuppfattning 4: Det spelar ingen större roll om vi köper mat från djur som har fått antibiotika

Fakta: Om du köper livsmedel som är producerade med minimal användning av antibiotika händer två viktiga saker:

1. Mindre ökning av multiresistenta bakterier.

2. Fler djur får det bättre. Den som drar ner på antibiotikan måste öka omsorgen om djuren.

Källa: LRF, Livsmedelsverket

Läs också: Halloumiskam – en symbol för okunskap

Läs också: Antibiotikaresistens största hotet mot vår hälsa

Läs också: Detta är länderna som använder mest antibiotika