De lever av havets dolda skatter

Lars och Maivor Marstone har sysslat med vattenbruk sedan 2004. Förutom att odla ostron och fiska musslor serverar de skaldjur i det fria och guidar turister i Lysekils skärgård. Häng med på en tur!

Uppdaterad: 2018-05-03

Ostron, musslor och turister är de tre benen i Lars och Maivor Marstones företag.

Makarna Lars och Maivor Marstone driver Lysekils Ostron & Musslor och de bor på en höjd strax utanför Lysekil. Härifrån har de utsikt över sina vattenområden där vilda ostron och odlade musslor frodas. Sedan några år tillbaka kompletterar de verksamheten med att guida turister i skärgården där de serverar skaldjur i det fria – direkt från havet.

Lastat med landkrabbor

Två gånger i veckan tuffar Signe, en charmig bohusjulle byggd 1952, ut i Lysekils skärgård. Hon är vanligtvis lastad med ett dussintal landkrabbor från när och fjärran som vill insupa kunskap om vilda ostron och odlade musslor. Dagens tur är dock oplanerad, med endast två passagerare ombord.

Spanar efter tjuvfiskare

Omgärdade av klippholmar i bohusgranit i grå och rosa toner tuffar färden i sakta mak genom skärgården. Vi spanar efter de tjuvfiskare som Lars och Maivors granne nyss ringde om, men de har försvunnit.

– Man får inte ta upp ostron utan vatten- och markägarens tillstånd, men det händer att vi ser folk som plockar emellanåt, säger Lars som inte verkar särskilt upprörd över att ha tjuvar på sina ostronbankar.

Jätteostron kommer med strömmarna

Han berättar att ostronen växer på mellan två och tio meters djup och att de trivs bra i fjorden tack vare den goda vattengenomströmningen och ljuset som reflekteras mot klipporna.

Utöver svenska ostron finns här gott om Japanska jätteostron. Hur de har kommit hit finns olika teorier om. Lars har sin egen.

– Jag tror att de har kommit med havsströmmar via Danmark. Hur som helst så har de etablerat sig bra här, säger han.

Började dyka efter ostron

Under tunnorna sitter musslorna fast i rep.

Att ostron kom att bli ett trevligt ben i verksamheten kan Lars och Maivor tacka Lars pappa för.

– Det var för 25 år sedan han berättade att det fanns ostron på våra marker, men vi började dyka efter dem först i samband med att vi började odla musslor, säger Lars.

Vi siktar en lång rad svarta tunnor som guppar på vattnet.

Under tunnorna hänger långa rep på vilka mängder med musslor växer.

Kan dö av stress

Musslorna är i larvstadiet när de under försommaren sätter sig på repen. De får växa till sig ett par år innan de är stora nog för att skördas.

– Musselproducenten Adriaan, som arrenderar odlingsvattnet av oss, skördar och tvättar 2-3 gånger i veckan, säger Lars och pekar på ”tvätteriet”, en stor rigg i vattnet.

I tvätteriet avlägsnas musslornas ”skägg”, eller byssustrådar som det heter.

Det är en mycket skonsam tvätt. Musslor är känsliga, berättar Lars. Om musslorna stressas så kan de dö.

Musslor renar vattnet

Eftersom musslor har förmågan att rena vatten har musselodlingar en positiv inverkan på havsmiljön. De livnär sig på växtplankton som i sin tur är fulla av näringsämnen som kan förorsaka övergödning i havet. De kan filtrera flera liter vatten i timmen.

Han erkänner att han aldrig smakat musslor innan odlingsverksamheten kom på tapeten.

– Att äta musslor var det inte tal om förr i tiden. Däremot fiskade jag mycket med pappa som ung. Då använde vi musslor som agn, säger han.

Gutefåren håller efter

En ettårig mussla kan filtrera och rena 2-3 liter vatten per timme. En äldre mussla kan filtrera 2-3 gånger så mycket.

Strax intill tvättriggen ligger makarna Marstones egen holme, Kärringeholmen (inte att förväxlas med Käringön som ligger väster om Orust).

När vi lägger till välkomnas vi på lite distans av fem bräkande gutefår som Lars och Maivor placerat här för att hålla växtligheten i trim.

Väl landstigna på bryggan halar Lars upp en avlång korg som hänger ner i vattnet under bryggan. I korgen ligger överskottet från gårdagens fångst, svenska ostron och japanska jätteostron.