Odla rödbetor – så lyckas du

Först ville jag odla rödbetor. Sen kom jag på att polkabetor var fina med. Och så fanns det visst något som hette gulbetor. Och vitbetor. Nu säger jag att jag odlar betor, kort och gott. Jag tycker mycket om de läckra klumparna och blir glad av att se färgerna från betor lysa sådär fint på diskbänken.

Läs även: Mjölksyra dina grönsaker – 3 enkla och läckra recept

Vi försöker äta betor ofta och variera tillagningen för att inte tröttna. Betor är vansinnigt nyttiga och dessbättre också väldigt lätta att använda. Trots den stora variationen smakar betor ungefär likadant oavsett kulör. Mest delikata tycker jag de vita är, de känns aningen mildare i smaken än rödbetorna som har en tydlig touch av jord. Dessutom är de svårslaget snygga när de ugnsbakat med skalet på. Skalet svartnar.

Hellre försådd

Alla betor odlas på samma sätt och jag tycker att de är riktiga höjdare eftersom de är tacksamt enkla att odla. Kravlösa på något sätt. De vill bara vara med och någon gång då och då få lite uppmärksamhet. I gengäld ger de rik skörd, där också allt på växten kan användas. Själva betorna, förstås, men också blasten som vi äter likt mangold och spenat.

Att så betor är mycket enkelt och går att göra på flera sätt. Jag föredrar att förså i pluggbrätten eller tråg för att sedan plantera ut på växtplatsen. Sådden kan då stå i skyddad miljö i tunnelväxthuset, där det är lite varmare än på friland. Med några extra grader i jorden minskas risken att betorna går i blom, det gör de annars lätt vid sådd direkt på friland en kylig vår.

Den som studerar frö till betor för första gången blir antagligen förvånad. De knöliga klumparna ser ut att innehålla många frön. Och det gör de. När ett frö läggs i jorden växer ett gäng små plantor upp och bildar ett kluster av rottrådar.

Vid sådden fyller jag ett pluggbrätte med jord där jag sedan sår 2-4 rödbetsfrön i varje plugg. I ett tråg utan enskilda celler strör jag ut frön över ytan lagom tätt och täcker med jord. Den första sådden görs någon gång i mars-april, beroende på hur temperaturerna ser ut. Jag är noga med att vänta tills jorden blivit någorlunda uppvärmd innan jag sår utomhus.

Det brukar inte behövas någon termometer för att mäta värmen i jorden, det är lätt att gå på känn. När det känns vårligt ute – då är det dags. På många fröpåsar står att betorna ska gallras så att bara en planta blir kvar, men ofta struntar jag i det.

Djupt ner i jorden

Betor trivs fint i lucker jord och växer suveränt i täckodlade bäddar. Här har maskarna förberett jorden med mycket näring. De små klustren av plantor sätts med cirka tio centimeters avstånd och om jag av någon anledning vill ha rader med stora och enhetliga rödbetor att skörda på en och samma gång, ja då delar jag på klustren och sätter betorna en och en. Oftast är jag dock lat och sätter hela klulstret på en och samma plats, det är det enklaste.

Eftersom betorna inte har någon egen plats i min växtföljd och inte heller är en grönsak som verkar ha stora krav på jord och näring, så passar de att odla nästan överallt. De är en av mina utfyllnadsväxter, såna som sätts där det råkar finnas plats över.

Jag älskar också att använda betor att fylla upp marken runt andra grönsaker med, de är perfekta samplanteringsväxter! Kombinationerna blir vackra, med bladverk som skiftar i betornas färg. Estetiskt. Till exempel har jag haft betor som sällskap till sparris, majs, purjolök och bönor. Jag brukar försöka kombinera låga växter med andra som växer på höjden, då använder jag platsen i landen optimalt.

Skörd en och en

Under sommaren är betorna sådana som nästintill glöms bort. De sköter sig själva utan att behöva extra tillsyn. Lite gödning gör dem förstås glada, täckodling med gräsklipp eller nässelvatten för en extra kick. Men annars brukar det bli en stor överraskning när jag plötsligt en dag i juli upptäcker enorma klunsar under blasten. De allra första är godast, gärna lätt kokta med smör.

Vid skörden väljer jag ut en eller två betor ur varje kluster, de största. Det är lättast att behålla klustret någorlunda intakt om den aktuella betan försiktigt skruvas ur jorden istället för att dra den rakt upp. Då sitter de andra snällt kvar och fortsätter att växa. Det här sättet ger ofta fler rötter i hanterbar storlek än om betorna odlas en och en på rad och skördas som enorma jätterotfrukter.

När senhösten kommer finns det mycket kvar att skörda, då åker allt upp på en gång. Blasten skärs av och jorden borstas bort hjälpligt. Jag brukar göra den lataste lagringsvarianten av alla och helt enkelt stoppa ner rötterna i hinkar och lägga en tidning över. På en sval men frostfri plats håller de sig precis över vinter och tidig vår. En lite mer avancerad lösning för förvaringen är att bygga en stuka. Det är ett isolerat hål i marken där rotsaker kan förvaras under hela vintern - utomhus. Det är en tämligen enkel konstruktion som kan modifieras på många sätt. Resultatet är oftast bra, särskilt de år sorken håller sig borta.

Andra tider på året

Även om betorna jag odlar mestadels sås i fas med rekommendationerna på fröpåsen, under våren för skörd sommar och höst, så gör jag ibland små avvikelser för att få annan typ av skörd. Eftersom vi strävar efter att äta så mycket som möjligt från egen trädgård vill jag ha stor variation i matlagningen och då kan de tidiga och sena bladen från betor vara perfekta. En sen höst kan de djupt mörkröda bladen från rödbetor piffa upp salladen eller bli ett fint tillskott i matlagningen. Till de sena bladskördarna sår jag många betor så sent som i augusti, de växer fram fint i tunnelväxthuset innan de nyps av frosten kring årsskiftet.

Och du, det är förresten inte bara betan och bladen som är goda att äta. Stjälkarna är jättefina att använda som grund eller utfyllnad i till exempel grönsakspulver eller örtsalt. Skär i rödbetsstjälkar bitar, mixa med andra grönsaker/örter, blanda med salt och torka i ugn eller i torkapparat. De starkt röda stjälkarna färgar saltet i en vacker rödrosa ton som blir så fint på en god smörgås.

Frågor och svar om betor:

Vilken sort är bäst att göra inlagda rödbetor av?

Jag tycker om den avlånga sorten ’Forono’ till inläggningar, den är så enkel att skiva.

Kan jag tillaga bladen?

Ja, det går att använda rödbetsblasten likt spenat. Men tänk på att små barn under ett år varken ska äta rödbetsblast eller rödbetor.

Varför har rödbetan blivit hård?

Antagligen har den vuxit väldigt långsamt i torr jord eller så har plantan satt en blomstängel. När betorna blommor sker det på bekostnad av roten som blir träig.

Kan rödbetor frysas?

Ja, och det är faktiskt riktigt användbart. Skala, skär i små bitar och koka i en minut eller två. Spola kallt och frys sedan i lagom stora förpackningar eller utspritt på en bricka med bakplåtspapper.

Vad gör jag om plantan blommar?

Ofta har betan hunnit bli väldigt hård när blomstängeln utvecklats, även om den inte gått i blom ännu. Jag brukar ta bort plantorna.

Bygg en stuka

Gräv ett hål i jorden, så djupt du kan, och isolera botten och sidor med halm eller annat material. Lägg sedan ner backar fyllda med rotsaker. Ett finmaskigt nät runt grönsakerna skyddar från hungriga sorkar och möss. Täck med mer halm och en ordentlig hög med löv.

Bor du på en plats där vintern blir sträng lägger du jord på toppen med. En plåt eller liknande överst hindrar vatten från att rinna ner i förvaringen, dessutom blir det lättare att vittja stukan. Öppna förrådet en eller två gånger under vintern för att hämta en korg med rotsaker, eller vänta till våren.

Läs även: Ny forskning: Rödbetsjuice kan komma att ersätta mediciner!

Läs även: 9 bra anledningar att äta rödbetor