Matsvinnsexpert: Därför slänger vi mat och så kan vi sluta

Det svenska matsvinnet från hushåll, restauranger och storkök motsvarar ett utsläpp på nästan två miljoner ton växthusgaser per år. Det är lika mycket som utsläppen under ett år från 700 000 bilar.

Det onödiga matavfallet enbart hos hushållen motsvarar omkring 25 kilo per person i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Mängdmässigt sker nämligen det största svinnet faktiskt hos privathushållen.

– All matproduktion har en miljöpåverkan. Men om man kastar maten så har den producerats helt i onödan. Ju senare i livsmedelskedjan man kastar maten, desto större miljöpåverkan har livsmedlet därför hunnit få, säger Ingrid Strid, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Läs också: Så blev matsvinn en succéaffär

Frukt och grönt i sophinken

Faktum är att vi skulle kunna uppnå nollvision vad gäller matsvinnet i hushållen. Men det bygger på att man har en frys.

– Om maten inte begränsas till sin hållbarhet, kan svinnet upphöra helt. Det man inte äter idag, kan man äta en annan dag om man förvarar det i frysen.

Mest slänger vi frukt och grönt. Något som kan förhindras genom att vi planerar våra inköp och vår matlagning bättre. Därefter kommer animalier som mjölk, ost och kött. Trots att det animaliska svinnet är betydligt mindre, orsakar det större klimatpåverkan. Dessutom bör man beakta ett annat hänseende när man slänger animalier.

– När vi slänger kött har ett djur fått sätta livet till helt i onödan, säger Ingrid Strid.

Men matsvinnet kostar inte bara i klimatpåverkan. Att slänga mat, innebär också ren kapitalförstöring. Genom att bli bättre på att äta upp vår mat, kan vi spara upp till 5 000 kronor per år och medelhushåll, enligt beräkningar från Livsmedelsverket. Det motsvarar nästan en månads matkonsumtion.

Läs också: Så blåser du liv i matresterna

Rikare hushåll slänger mer

Orsakerna till matsvinnet är flera, framför allt beteenden kopplat till datummärkning och den ekonomiska möjligheten att slösa. Datummärkning syftar till det datum då produktens normala kvalitet förväntas bibehållas. Man skiljer på två typer av datummärkning: sista förbrukningsdag som används för exempelvis färska animalier. Förtäring efter angivet datum kan vara förenad med hälsofara och varan får inte säljas efter detta datum. Bäst-före-datum talar istället om hur länge tillverkaren anser att produkten är bäst. Produkter håller ofta längre än datumet, med undantaget är känsliga livsmedel som till exempel vakuumförpackad lax.

– En del blandar samman bäst-före-datumet med sista förbrukningsdag och slänger produkter utan att lukta eller smaka på dem först.

Det andra skälet till det växande matsvinnet beror på att hushållen blivit rikare. Vi har helt enkelt råd att slänga mat idag.

– I fattiga länder är svinnet betydligt lägre hos konsumenterna, säger Ingrid Strid.

Butikerna har stort ansvar

Men butikerna bär också ett stort ansvar för matsvinnet. Matsvinnet i butikerna har ökat år från år och är idag uppe i över 125 000 ton per år. Varje dag slängs bröd, potatis, sallad och mängder av annat i butikernas containers på grund av passerad datummärkning.

I ett forskningsprojekt på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala har Ingrid Strid undersökt matsvinnet från butiker i Stockholms- och Uppsalaregionen under tre års tid. 83 procent av det totala svinnet visade sig komma från färsk frukt och grönt.

Störst klimatpåverkan har svinnet av bananer, paprika och tomater. En orsak är att livsmedelshallarna föredrar stora lager för att det ska se mycket ut på hyllorna. Kunderna är mer benägna att köpa mer om det ser mycket ut. Enligt undersökningen skulle avfallet kunna minskas med ungefär 60 procent.

Läs också: Matfuskets David Appelgren: Sluta kasta mat – bli miljonär

– Istället för att slänga mat borde mer prissänkas - eller skänkas bort till behövande. Ett annat exempel är köttfärs som borde kunna säljas fryst istället för att kasseras, säger Ingrid Strid som menar att receptet för minskat matsvinn egentligen är oerhört enkelt.

– Allt handlar om att vi ska börja ta ansvar för den mat vi köper, säger Ingrid Strid.

Så minskar du ditt matsvinn

• Ta ansvar för den mat du köper in - använd eller frys in.


• Ta ansvar för den mat du tillagar - ät upp (idag + imorgon) eller frys in.


• Ta ansvar för de förpackningar du öppnar - ät upp, använd i matlagningen, eller frys in.


• Ta ansvar för den mat du lägger upp på tallrik - ät upp. Har du barn - ta mindre själv, och ät upp barnens eventuellt lämnade mat. Detta visar barnen att det inte är ok att slänga mat. Det är inte fint bordsskick att låta mat gå till spillo.


• Ta ansvar för din frys - använd infryst mat så snart tillfälle ges. Flytta över matvaran till kylskåpet, till exempel på morgonen, så återvinns det mesta av nedfrysningsenergin i kylen.