Matbanken samlar till hemlösa och hungriga – räddar mat som kastas

Vi åker med minibuss genom ett Norrköping som håller på att vakna. Vi på väg till Willys för att hämta bröd, dagens första stopp. Silvia Segerlund är föreståndare för organisationen Hela människan och har tagit initiativet till Matbanken. En hjälpande länk som tar hand om butikernas överblivna mat och som ser till att den kommer ut till behövande.

Läs också: Sanningen om datummärkning av mat

Silvia förklarar med stor inlevelse medan hennes ena hand rullar framåt i luften när hon pratar.

– I Sverige finns en tro att staten ska ordna allt och att människor ska få hjälp därifrån. Och det är bra, men det ser inte ut så, säger hon.

Silvia kommer ursprungligen från Tyskland. Där är det vanligt med matbanker.

I Sverige kunde hon se ett växande antal behövande människor. Detta samtidigt som matbutikerna slänger extrema mängder mat, cirka 1,2 miljoner ton om året. Tillsammans med rörelsen Hela människan satte hon igång Matbanken, som idag levererar mat till behövande varje dag.

Läs också: David Appelgrens 13 tips – så undviker du matsvinn

– Det finns många barnfamiljer som inte har råd att gå till simhallen eller till biografen. Man hoppas ju att de kan få något över, få hjälp på det här sättet istället.

Tror du att många skäms?

– Det finns säkert ett större behov. Många som inte vågar be om hjälp. Och många vet inte att detta existerar. Vi försöker hjälpa så gott vi kan. Vi försöker sprida det genom våra sociala nätverk.

Silvia tar en kundvagn och vi kommer in i stormarknaden som ekar tomt med skvalmusik. Nere i bageriet möts hon av ett leende från andra sidan skranket.

– Det står där, säger konditorn och pekar mot de tre överfyllda sopsäckarna med gårdagens bröd.

Silvia lyfter upp kassarna och får med sig några kartonger med bullar med smörkräm och croissanter.

– Det känns väldigt knepigt att det finns människor som kommer till Sverige för att tigga, som inte kan klara sig. Och att det finns svenskar som inte har råd att köpa vissa livsmedel. Detta samtidigt som svenska matbutiker slänger stora mängder mat, säger hon.

Tar små steg

Silvia berättar att det finns framtida planer på en slags affär dit folk kan komma istället. Men då krävs en helt annan typ av kontroll.

– Vi tar det här i små steg för att det ska fungera.

Medvetet har de undvikit att hantera varor som fisk och liknande för att garantera att ingen blir sjuk. När allt har blivit insamlat delar de ut det till diakonerna och till Hela människan-centret. När de har möjlighet delar de även ut matkassar på stan.

Silvia kan se att det blir allt fler människor som får svårare att klara sig. Det gäller både svenskar och det växande antalet EU-migranter som kommer för att tigga.

– Jag har jättesvårt för fördomarna att det skulle vara en viss grupps fel. Det är väldigt tragiskt att det har blivit så här.

Silvia släpar sedan in de tunga kassarna med brödet. Frivilligarbetaren som brukar hjälpa till har brutit armen. Idag får Rias föreståndare Kimmo Strand rycka in istället.

Läs också: Så blev matsvinn en succéaffär

Han är liksom Silvia fylld av energi och gåpåaranda. Han förklarar att det behövdes någon som Silvia för att det här skulle kunna bli möjligt, en som inte är så tyngd av Jantelagen.

Kimmo åker för att hämta kylbilen och köra turen till de olika Ica-butikerna.

Vart han än kommer möts han av leenden som säger: ”det står färdigt därute”. Det är tydligt att Matbanken är väletablerad i Norrköping.

Personalen i butikerna har varit mycket engagerade. Men det har tagit tid, för det handlar mycket om att ändra sättet att tänka – att det faktiskt är något bra att någon tar hand om överbliven mat.

Läs också: Staten tar strid mot matsvinnet – så mycket mat slänger svenskarna

Bakom företaget Ria står Svenska kyrkan som är den samorganiserande kraften. Både Silvia och Kimmo poängterar att detta inte är ett kristet arbete, utan ett socialt.

Efter att ha åkt runt mellan fyra butiker och packat in grillspett, kyckling, grönsaker och bröd åker Kimmo till diakonerna där två frivilligarbetare väntar. De ler med hela ansiktet och skrider snabbt till verket. Sedan delar de upp dagens skörd på bordet. Fläskkött och nötkött ska separeras. Det ska vidare till flyktingfamiljer där vissa inte äter inte fläskkött.

På vägen hem berättar Kimmo att detta är en förlustaffär, men en bra sådan. Därinne på Hela människan-centret äter besökarna av dagens bröd. En kvinna trycker brödet intill sig. Hon ler och får något lyckligt i blicken.