Så mycket åkermark förstörs varje år

190 000 hektar. Så mycket åkermark har bebyggts med vägar, bostäder och köplador de senaste 25 åren – bara i Sverige. Samtidigt har befolkningen ökat kraftigt, med fler munnar att mätta.

I en rapport från Jordbruksverket från 2018 uppges att ungefär 600 jordbruksmark om året exploateras för bebyggelse och anläggningar i Sverige. Det har skett konstant de senaste 20 åren.

”Svårt att förstå logiken"

"Det är svårt att förstå logiken med att förstöra prima åkerjord med vägar och bebyggelse i en tid då FN och hundratals forskare varnar för en skenande befolkningsökning. Redan i dag får missväxt, översvämningar och torka stora konsekvenser runt om i världen. Även i Sverige.", skriver Lands bloggare Niklas Kämpargård i ett inlägg.

Expansion mot matproduktion

Konflikten mellan de olika intressena är lika tydlig som den är komplicerad:

Städerna måste expandera när bostäder och köpcentrum ska byggas, menar många kommuner runtom i Sverige.

Den goda åkermarken måste skyddas för att säkra matproduktionen, hävdar länsstyrelserna och många lantbrukare.

Behövs mer livsmedel

Konflikten mellan de två perspektiven har blivit tydlig i ett flertal kommuner som har valt att upprätta bostäder, köpcentrum eller annan stadsbebyggelse på god åkerjord.

Men långsiktighet kring matproduktionen i Sverige är helt avgörande, enligt LRF.

– Om man tittar framåt behöver det produceras mycket mer livsmedel. Det går inte att återskapa åkerjord när man väl har bebyggt den, säger Åsa Hill, jurist på LRF till Land Lantbruk.

Kan leverera två tredjedelar

Sett till rena siffror kring matproduktion så stämmer det.

Svensk livsmedelsproduktion kan i dag leverera ungefär 75 procent av den mat vi äter. En genomsnittlig svensk konsumerar mat från 0,4 hektar åkermark per år. I Sverige odlas motsvarande 0,3 hektar per person, vilket innebär att vi saknar 0,1 hektar mark per person och år. Resterande matbehov odlas således på andra platser än i Sverige, enligt Jordbruksverket.

[bild]

Trafikplatser eller 500 000 limpor bröd?

Enligt siffror från EU är Sverige ett av de europeiska länder som har allra mest asfalterad yta per invånare. Mellan åren 2005-2010 bebyggdes mest åkerareal i Uppsala län, där försvann totalt 91 hektar jordbruksmark.

Föreningen Den goda jorden har räknat ut att trafikplatserna i anslutning till och på den svenska sidan om Öresundsbron tar lika mycket mark i anspråk som det går åt för att producera 500 000 brödlimpor per år. Land Lantbruk rapporterade i somras hur Kumla kommun planerar att bygga ett industriområde på prima åkermark.

– Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Har förlorat över 3000 hektar

Uppsala/Knivsta och Gävle är några av de kommuner som ser ut att ha förlorat mest åkermark, över 3000 hektar. Carl Aschan, regionchef på LRF i Mälardalen, tycker det stämmer väl överens med hans bild av utvecklingen i Uppsala.

– Slättmarken runt omkring Uppsala stad är väldigt attraktiv och enkel att bygga på. Den tas snabbt i anspråk när man ser till detalj- och översiktsplaner som kommunen och länet gör, säger han.

På Gotland ökar åkermarken

Det finns ljuspunkter – och de som går mot strömmen. På Gotland ökar åkermarken. 1600 hektar sedan 1992, för att vara exakt.

Mellan 5 och 10 miljoner hektar – varje år

Lyfter vi blicken från Sverige ökar exploateringen av odlingsbar mark i ännu högre takt. Årligen omvandlas 8 miljoner hektar regnskog och savann till åkermark eller bete. Samtidigt försvinner mellan 5 och 10 miljoner hektar åkermark årligen.

Djur och växter försvinner

Det sker genom att jordar blir öken, försaltas, bebyggs eller försvinner med vind eller vatten. Utvecklingen innebär att allt fler djur och växter försvinner, enligt Jordbruksverket.

Nyodling förekommer – men räcker inte

Visst förekommer nyodling, alltså att omvandling av skogs- eller betesmark till åker, i Sverige. Men jämförelsevis på en försumbar nivå, främst på jordbrukarens egen mark för att underlätta det egna arbetet. Dessutom är nyodling dyrt.

Det kostar minst 100 000 kronor per hektar och flera decennier senare, ger nyodling fortfarande inte lika goda skördar som äldre åkermark, enligt en rapport från Jordbruksverket.

Behövs utbildning

Tord Karlsson, ledarskribent på ATL menar att planeringsfolket på Sveriges kommuner behöver utbildning i ämnet.

"Eftersom åkermark inte är något riksintresse har länsstyrelserna heller ingen möjlighet gripa in i kommunernas planering. Därmed finns inte heller någon statlig myndighet som har ansvar för att tillvarata jordbrukets intressen mot allmän exploatering. I och med livsmedelsstrategins inriktning på ökad produktion har åkermarkens politiska värde ökat. Därför brådskar det att lösa de brister som nu finns. Miljöbalkens paragraf måste följas och myndigheterna måste få verktygen att se till att det sker. Planeringsfolket i kommunerna behöver utbildning.

Sist men inte minst ska odlingsjorden klassas som riksintresse. Den statusen är den värd.", skriver han i ATL.

Läs också: En av Sveriges bästa jordbruksmarker blir väg – nu har bönderna fått nog

Läs också: Svenska småbrukare: Sälj inte ut vår åkermark!

Läs också: Bönderna vill rädda åkermarken – Trafikverket ratar förslaget

Läs också: Så ska regeringen förverkliga livsmedelsstrategin