Sveriges Småbrukare: Sälj inte ut vår svenska åkermark Bucht!
Regeringens plan för livsmedelsstrategin öppnar för en utförsäljning av svensk åkermark, det skriver Fredrik Wangsten och Marina Eriksson.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht syftar i sitt svar på vår debattartikel att jordförvärvslagen är gammal (daterad 1979) och att den hämmar företagsutvecklingen på landsbygden.
Vi menar tvärtom, att vi ska tacka den gamla lagen för hur svensk landsbygd ser ut idag. Ett mångskiftande lapptäcke av små och stora gårdar som drivs av självägande bönder.
Vill ta bort gammal lag
Bolagsförbudslagen som regeringen nu vill ta bort är i själva verket över hundra år gammal. Den kom till efter att sågverksbolag hade lurat en stor del av de norrländska bönderna att sälja sin skog till kraftigt underpris.
En företeelse som brukar kallas för ”baggböleri”.
Montera inte ner
För att undvika modernt baggböleri bör vi snarare skärpa jordförvärvslagen – inte montera ner den.
Internationellt brukar man använda begreppet ”land grabbing” när stora bolag köper upp andra länders mark. Det är ett allvarligt problem på många håll i världen och ökar även i Europa.
Läs också: Ministern: Nej, vi har ingen lömsk plan i livsmedelsstrategin!
Drabbat östra Europa
I takt med anpassningen till EUs och WTOs frihandelsavtal har speciellt länderna i östra Europa drabbats hårt.
Bördig jord och förhållandevis låga priser har gjort jordbruksmark till en mycket bra investering för banker, fonder och globala jordbruksbolag. I Rumänien, som är EUs sjätte största jordbruksnation, har markpriserna stigit med hela 25 gånger sedan 2002.
Lägger ned jordbruk
Tre Rumänska småjordbruk läggs ned varje timma! The Transnational Institute (TNI) beräknar att 30-40 procent av den Rumänska jordbruksmarken nu ägs av investerare.
Om regeringen får igenom sin plan att underlätta för ”extern kapitalförsörjning” så kan vi få en liknande utveckling här.
Läs också: Livsmedelsstrategin är här – så blev det
Har två syften
Jordförvärvslagen har två huvudsyften: Att förhindra bolag (juridiska personer) från att konkurrera ut bönder (fysiska personer) vid köp av gårdar, samt att gynna sysselsättning och boende i glesbygd.
Båda delarna behövs om vi ska uppnå livsmedelsstrategins mål om en ökad matproduktion och högre självförsörjningsgrad.
Sälj inte
Mer och bättre mat får vi självfallet genom att gynna våra svenska bönder. Inte genom att sälja ut jordbruksmarken till investerare.
Fredrik Wangsten och Marina Eriksson, Förbundet Sveriges Småbrukare
