"Grit" hos elever - då ökar skolframgången!

Begreppet "grit" har myntats av Angela Duckworth, en amerikansk psykolog. Hon talar om graden av uthållighet, att kunna hålla fast vid mål som är långsiktiga, samt att ha självdisciplin, att trots motgångar sträva vidare. Hon menar också att detta är viktigt för exempelvis skolresultat.

Läs också: Våga visa ditt stöd: 9 viktiga frågor och svar om att stötta i sorg

Läs också: Magnetterapi - så anses det fungera

Läs också: Ny skola inför krav på skoluniform

Förutspår avklarade gymnasiestudier

Grit kan bidra till att förutspå hur stor andel ungdomar som läser klart gymnasiet, samt i viss mån graden av framgång vid universitetsstudier. Det säger Torkel Klingberg, forskare i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, till Forskning.se.

Traditionellt har intresset rört intelligens och motivation, när det gäller exemelvis förbättringar av minnesförmåga eller logiskt tänkande i olika situationer.

Allt fler forskare börjar i likhet med honom intressera sig för vad som påverkar inlärningen och skolresultaten hos elever.

– Men i den senaste studien hade vi förutom mått på inre motivation och intelligens även mått på grit. Då såg vi att det var grit som förklarade elevernas förbättringar och inte de andra variablerna, säger Torkel Klingberg till Forskning.se.

– Det ligger i utvecklingens och utbildningens natur att det också är arbetsamt och tråkigt, säger Agneta Gulz, till Forskning.se.

Ingen exakt översättning

Någon exakt svensk översättning av ordet grit finns inte. Men det handlar om gott gry. beslutsamhet och driv. Kämparandan hos elever kan utvecklas genom rätt uppmuntran, men också genom att man lär förstå att inlärning är jobbigt - och att den ger resultat. Därför anser Torkel Klingberg att man borde uppmuntra grit mer på olika sätt i skolan.

Lära till andra

Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, säger att framför allt fyra faktorer skapar motivation hos elever. Elever som ska lära ut till andra satsar mer än om man bara ska lära sig för sig själv. Elever som har kontroll vågar söka utmaningar och göra egna val. Lagom svåra uppgifter, som varken är för enkla eller för svåra, är motiverande. Slutligen är det avgörande i vilken grad man löser uppgifter ihop med andra.

Det här har anammats i skolan men lite för naivt, uppger Agneta Gulz, till Forskning.se.

Digitala lärospel kan vara roliga, men leder inte säkert till lärande. Istället borde man enligt Gulz arbeta även utifrån att lärande kan ge tillfredsställelse utan alltid vara roligt.

Läs också: De ser till att barnen äter bättre - nu får de pris