Bottennotering för svensk mjölkproduktion

Att antalet svenska mjölkföretag stadigt minskar är inget nytt. Det sker en halvering ungefär vart tionde år. Men sedan 2016 har avvecklingstakten ökat och Sverige har nu nått en bottennotering på 72 procents självförsörjningsgrad, enligt LRF Mjölk.

Mjölkraset kommer fortsätta

Land Lantbruk har talat med en rad experter om hur det kunde gå så här.

– För att bibehålla mjölkproduktionen behöver andra gårdar täcka upp för de som lägger ner. Men baserat på förprövningsstatistik för investeringar är viljan att satsa inte lika stor nu som för några år sedan. Investeringar behövs oavsett om man ska växa och bli större eller åtgärda omoderna stall, säger Lennart Holmström, marknadskrönikör på tidningen Husdjur.

Han ser att pressad lönsamhet och låg investeringstakt gör att raset kommer fortsätta. De storleksrationaliseringar på gårdar som tidigare har vägt upp, räcker inte längre till.

Läs också Land Lantbruk: Jordbruksminister Jennie Nilsson vill stärka mjölksektorn

Läs mer på Land Lantbruk

Läs också: 6 fantastiska skäl att älska svenska mjölkkor

Krångliga regler en faktor

Hans Andersson, professor i jordbruksekonomi vid SLU, säger:

– Tolv procent av korna finns på företag med under 50 kor och ofta i en planlösning som är tungarbetad, svår att mekanisera och tillämpa ny teknik i. För ett äldre, etablerat lantbrukarpar kan det fungera men en yngre generation har andra krav på inkomst i förhållande till arbetsinsats.

Enligt LRF Mjölks egna undersökningar bland mjölkföretagare tycker många att de svenska regelverken försvårar deras utveckling.

– Det behövs förenklingar och att man undanröjer hinder för de företag som vill utvecklas, säger LRF Mjölks näringspolitiska expert Malin Hagbardsson, och pekar på att unga lantbrukare har inte råd att köpa en gård med stora upprustningsbehov.

Självförsörjning möjlig med fler kor

För att Sverige ska kunna bli självförsörjande på mjölk behövs 127 000 fler mjölkkor. Det skulle i sin tur generera 9 000 nya jobb på landsbygden. Lösningen, enligt LRF Mjölk, är politisk insikt om problemet, och att man fattar beslut därefter.

– För att kunna öka antalet mjölkkor måste vi sätta mjölkproduktionen på politikernas karta så att de förstår att mjölk är motorn på landsbygden och även genererar massor av jobb. Det behövs bland annat tydligare mål om tillväxt i livsmedelsstrategin, säger Malin Hagbardsson.

För framtidstron bland mjölkbönder finns där, säger Malin Hagbardsson, trots de dystra siffrorna.

– Vi mäter både framtidstro och lönsamhet utifrån flera parametrar. Av LRF:s branscher i mätningen har mjölk näst högst rating, bara entreprenad har högre.