28-årige Andreas har det nya trendyrket - mjölnare!

När Andreas var liten och familjen skulle bort på middag brukade pappa Bengt ta med en påse mjöl som present till värdinnan. Det var det pinsammaste Andreas visste. Han bestämde sig tidigt: Mjölnare skulle han inte bli!

Gör likadant som pappa och farfar

Nu är generationsbytet på Limabacka Kvarn klart och 28-årige Andreas Nielsen kan titulera sig sjätte generationens mjölnare.
– Pappa har berättat att farfar gjorde likadant och att han tyckte att det var lika pinsamt. Och i helgen var jag på bröllop och tog med mig en påse mjöl…

Ferrariröd valskvarn från 1950-talet

Det mullrar till när Andreas drar igång maskineriet på den ”nya” valskvarnen, en 22 ton tung gjutjärnspjäs från 1950-talet. Fem Ferrariröda valsstolar har hon, och ett sinnrikt system av rör, sugar, luftslussar, spannmålsvåg, sikt och en "mjölsnäcka” med små knoppförsedda trälådor att dra ut och kolla mjölkvaliteten i.

Här kan malas allt från mannagryn och kli till puderfin vetemjöl special. Samtidigt.
Andreas och hans far Bengt Nybergh hittade henne i Bayern, på en kvarn som skulle läggas ner just för att den nya generationen i mjölnarfamiljen där inte ville ta över.

Klarar 1,2 ton spannmål i timmen

Det gamla kvarnverket hade en kapacitet på 100 kilo i timme - det nya mal upp till 1,2 ton spannmål i timmen.
Andreas drar i spakarna på valsstolarna, slänger en blick på datorn och springer hastigt upp för en lejdare till våning två.
– Vi har fått ett stopp!

Modernt och gammalt samtidigt

Den som ska arbeta som mjölnare och kvarnägare på 2000-talet måste kunna det mesta från teknisk problemlösning, datorprogrammering och företagsekonomi till att lyfta tunga mjölsäckar. Det, plus den nära kontakten med både odlare och bagare, är vad som fick Andreas att till slut falla till föga och bli mjölnare.

För arvet vidare

– Yrket låg mig närmare än jag trodde. Och på något vis är det större än en själv i släkten, när så många generationer före en har arbetat med samma sak. Det är ett arv att föra vidare och på lång sikt hoppas jag att det kan komma även en sjunde generation och ta vid, säger han.

Naturligtvis finns det även mer rationella skäl bakom satsningen. Andreas har en utbildning i företagsekonomi från Handelshögskolan i Göteborg i ryggen.
– Vi ökar omsättningen för varje år. Men det var nog först när vi hittade kvarnen i Tyskland som jag fattade att det här är ett yrke som kan ha en framtid, säger han.

Små surdegsbagare vill ha hantverksmjöl

Även om marginalerna är små i kvarnbranschen går det att få lönsamhet genom att satsa på ekologiskt, närproducerat mjöl.
– De lite mindre surdegsbagarna vill inte ha industrimjöl utan ett mer hantverksmässigt framställt mjöl. Dessutom uppskattar de att få prata med en mjölnare istället för att komma till kundtjänsten när de ringer. Att vi har tid att prata med dem är bra för både dem och oss, berättar han.

Sortimentet i Limabacka är brett med uppemot femtio sorters mjöl. Alla är inte storsäljare. Rågkliet får till exempel hänga med även om det inte säljs mer än några tiotals kilon om året. Många av produkterna görs av gamla sädesslag som halländskt lantvete, dinkel och svedjeråg.

Äldre sorters mjöl smakar mest

– Ett bra mjöl ska både ge volym på brödet och smaka gott. Vi tycker att det viktigaste är att det har en god smak. Det är därför vi maler på äldre sorter, som har tydligare smak och inte är framtagna för att ge så hög avkastning som möjligt, säger Andreas.

Just som stoppet är avhjälpt och mjölet börjar falla ner bland dukarna i den stora sikten kör en grön John Deere upp framför kvarnen. Det är Jonny Svensson på Träslövs Prästgård som kommer med ett lass vårvete. Proteinhalt 14,7. Falltal 315.
– För oss är det viktigt att ha engagerade odlare, som kan få fram en riktigt bra kvalitet. Människor som lägger sin själ i det, säger Bengt och fortsätter:

Speciell känsla med nytröskad spannmål

– Det är en speciell känsla när den nytröskade spannmålen kommer in frampå höstkanten. Den som stod och växte på åkern för bara några dagar sedan. Då tänker jag på hur mycket arbete som ligger bakom mjölet. Tänk om konsumenterna tänkte samma sak i affären!