Madeleine och Ulrika gör succé med karamellkokeri i fjällvärlden

En vilsen ren halkar runt på den glashala vägbanan framför bygdegården i Tångeråsen. Snön ligger meterhög och i fjärran blånar skogarna och bergen bortemot Åreskutan.

Ulrika Sundin och Madeleine Nilsson öppnar dörren till bygdegården där det doftar sött och aromatiskt från karamelltillverkningen i köket.

Började med storoxarna

De båda karamellkokerskorna har gjort några satser av sin berömda Lakritsskiffer och nu är det dags att packa och skicka ut produkterna.

Egentligen började alltsammans med att Tångeråsen- och Gärdeborna tänkte slå mynt av sina storoxar. De älgar, som stenåldersmänniskorna och ristade in bilder av på hällarna i Gärdesåns fors.

Fortsatte driva sommarcaféet

Byalaget startade älghornsmuseet Mooseum i en gammal kornlada. Madeleine stod för museikaféet i byalagets regi.

Men det blev för mycket jobb för de få byborna och museét fick läggas med.

– Madde ville ändå fortsätta att driva Café Své och frågade om jag ville hjälpa till nästa sommar, säger Ulrika.

Så började de två grannkvinnornas kompanjonsskap, först bara som en fritidssyssla.

Ville producera själva

Ulrika var hemma med sina små flickor medan Madeleine arbetade på ett bageri i Trångsviken.

– Det var rena rallyvägen dit och inte plogat när jag skulle köra om nätterna. Det här går inte tänkte jag. "Vad kan man producera hemma som går att lagra länge"? Jag funderade på skorpor, säger hon.

Det hela löste sig när Madeleines dotter Grethe lånade en bok på biblioteket om godistillverkning. Karameller har ju lång hållbarhet!

Använder bygdegårdens kök

Karamellkokandet var en lyckosam chansning. Redan de första koken blev bra och kafégästerna uppskattade Madeleines och Ulrikas hemlagade godis. Våren 2012 startade de företaget Fru Fröken Karamell och hyrde in sig i bygdegårdsköket.

– Idén med Lakritsskiffer kom vi på nästan direkt. Namnet har en koppling till Offerdalsskiffern, som bryts här i trakten, säger Ulrika.

När de två kvinnorna började åka runt på marknader och sälja sina karameller var det Lakritsskiffer folk frågade efter och än i dag är de salta, ljusbruna flaken Fru Fröken Karamells storsäljare.

Jämtländska smaker och namn

Även deras andra produkter har smak och namn som påminner om det jämtländska ursprunget.

Pepparmintsdoftande ”Isflak”, friska som fjälluft. Rabarberflarn. Hjortron- och lingonkarameller. ”Republikklubban” med smak av svarta vinbär och krusbär.

– Ett av många experiment vi gjort var med salmiak och eukalyptus, den kallade vi för ”Skogshuggaren”. , säger Ulrika.

Förpackningarna viktiga

Lika hårt som de jobbar med sortimentet har de jobbat på att hitta rätt förpackningar.

– Ulrika är duktig på allt med data och vi tog fram en prototyp till Lakritsskifferasken, som vi skickade runt. Den skulle bli jättedyr att tillverka. Tills vi kom på att höra med ett tryckeri i Östersund, som kunde börja göra den direkt, säger Madeleine.

Tar skotern till butiken

Hon och Ulrika driver fortfarande Café Své i ett vackert grånat timmerhus med en vidunderlig utsikt. Några ljusa sommarveckor varje år håller de öppet.

Numera har de kompletterat verksamheten med en vinteröppen självbetjäningsbutik – belägen mitt ute på myren Bjennhammarflon. ¨

Självbetjäningsbutik på myren

En skoterled och ett skidspår har sin väg förbi den dygnet runt öppna lilla kiosken. En gång var det till och med en engelsman på snöskor som hittade fram!

Det mesta av produktionen paketeras dock och hämtas av Schenker en gång i veckan för att distribueras till återförsäljare.

Funderar på webbutik

Emellanåt funderar hon och Ulrika på att starta en webbutik men det kräver mer pappersarbete och mer paketeringsarbete. Ännu har de inte tagit steget.

– Och så funderar vi på en Youtubekanal eller en blogg eller en podd. Trots att vi inte har så mycket folk omkring oss vill vi visa att det går att leva och bo här, säger Madeleine.

Båda är idésprutor

Att Ulrika och Madeleine är kreativa och utvecklingsbenägna råder det ingen tvekan om. Ofta måste de bromsa sig själva.

– Vi har så otroligt mycket idéer så det vill gärna bli spretigt, säger Madeleine.

– Ja, men det är ju så mycket som är kul! Slitigt men kul! tillägger Ulrika.

Läs också: Anna & Linnea vågade och vann – startade butik på landsbygden!

Läs också: Berit i Jämtland: "Jag lever av skogens skafferi"

Läs också: Söt, seg och underbart god – Elin tillverkar lyxnougat hemma på gården