Mattias och Elin bytte sin lägenhet mot k-märkt hälsingegård

En liten grusväg slingrar sig fram till familjens hem, vägen är så smal att man måste stanna på någon av de markerade mötesplatserna för att kunna möta andra fordon.

Efter ett par hundra meter syns det stora, vita huset med de röda knutarna.

Stressen försvinner

Stilla och rofyllt står det, omgivet av grönskande ängar med vidsträckt natur så långt ögat når.

– Varje gång jag öppnar grindarna in till gården, infinner sig ett sånt lugn. All stress försvinner från kroppen. Vi har hittat hem och barnen trivs här, säger Elin Danielsson Berglund.

Gillar att ha höns

Majlis, 7 år, och Gusten, 10 år, kommer gående med hönan Stella i famnen.

– Hon passar på att smita så fort hon får möjlighet, säger Gusten och hjälper sin syster att öppna dörren till hönsgården.

– Nu får du allt stanna där lilla busfrö, säger Majlis och skrattar.

Sjätte generationen

Familjen är den sjätte generationen som bor på hälsingegården i Norrala utanför Söderhamn.

När Mattias föräldrar hösten 2007 frågade om de ville köpa stället, tvekade de inte en sekund.

Elin och Mattias som då bodde i lägenhet i Söderhamn, hade länge letat hus i Norrala.

Plats för en barnfamilj

De längtade ut till landet, men hittade inget som passade en småbarnsfamilj.

– Mina föräldrar är inte gamla, de hade kunnat bo kvar här. Men när de förstod att vi menade allvar med att hitta ett hus, frågade de oss. De ville att gården skulle finnas kvar inom familjen, säger Mattias Berglund.

Gården har tillhört Mattias släkt sedan 1800-talet. På tomten finns, förutom boningshuset, även ladugård, bagarstuga och ett gårdshus.

Älskar glasverandan

Huset är på 270 kvadrat, med två våningsplan. I början av 1900-talet tillkom en utbyggnad, där nedre plan blev en rymlig hall och övervåningen en glasveranda.

– Glasverandan älskar vi, den blir ett extra rum för oss om våren och sommaren. Att sitta där uppe och njuta av utsikten är en magisk känsla, säger Elin.

Renoverar långsamt

När de flyttade in började de med att måla om huset, därefter tog de tag i renoveringen.

Först på nedervåningen, där målade de och tapetserade om alla rum. Nyligen har de renoverat delar av övervåningen.

– Vi har två rum kvar att rusta, men tar det steg för steg. När vi flyttade in var övervåningen ett kallställt vindsutrymme, så där finns mycket att ta itu med.

Läs också: Kolla in frikyrkokapellet i Hälsingland där tiden stått stilla

Läs också: Världskända konstnären Sara-Vide Ericson flyttade hem till Hälsingland

Läs också: Anna-Carin inredde 1700-talsgården med auktionsfynd

Behåller 1800-talsandan

För familjen har det varit viktigt att behålla 1800-talsandan i möjligaste mån.

– Nedervåningen är en blandning av ursprunglig och modern stil, medan övervåning och glasverandan är inredda och renoverade i en lantlig 1800-talsstil, säger Elin.

Totalt finns fyra kakelugnar, varav två på nedervåningen.

– Den i arbetsrummet använder vi flitigt när det blir kallt på vintern, säger Mattias.

Unik kakelugn

I ett av rummen på övervåningen fick paret veta av svärföräldrarna att kakelugnen i ett av rummen på vinden var dokumenterad av Länsstyrelsen i Gävleborg som en välbevarad, gammal kakelugn som är av unik modell.

– Länsmuseet har också varit här och fotat. När vi ska renovera den får vi be om professionell hjälp, fortsätter hon.

Saker från vinden

I flera rum finns möbler och andra saker som berättar om gårdens historia.

När makarna flyttade in gick Elin igenom vind och gårdshus och fann saker hon tyckte var vackra. Många av dessa har hon tagit vara på, och de finns nu i huset.

– För oss är det viktigt att vi har inrett huset med arvegods och det som tillhört huset, säger Elin.

Gamla sjukhusflaskor

Bland annat hittade de många ”sjukhusflaskor” och annat på vinden – saker som använts i arbetet av Mattias gammelmormor Sara som var den första distriktssköterskan i bygden.

– Flaskorna använder vi i dag som dekoration, det är roligt att plocka fram minnen från förr, säger Elin.

Slutade med köttproduktion

När de tog över gården var den fortfarande ett jordbruk med köttproduktion.

I dag återstår spannmål och vall. Det blir mycket arbete på kvällarna från maj till september för Mattias.

– Vi var tvungna att lägga ner köttproduktionen, det blev för mycket jobb att både arbeta heltid, och driva ett jordbruk, säger Mattias.

Vill odla mer

Men de försöker odla så mycket som möjligt själva, och delar till exempel det stora potatislandet med Mattias föräldrar och syster med familj.

Gusten berättar stolt om familjens äppelträd, som han och lillasyster Majlis ansvarar för.

– På hösten plockar vi äpplena och sedan gör mamma saft och äppelmos, säger Gusten.

Bättre livskvalitet

Mattias, Elin, Majlis och Gusten älskar att bo i Norrala och återkommer ofta till att de lever ett liv där ordet livskvalitet är i fokus.

– Vi nyper oss varje morgon i armen. Att få bo i en hälsingegård, nära naturen, i harmoni utan stress är en guldkant i vardagen, säger de.