Varför drömmer vi? Forskarnas 3 teorier

Sömnen tar hand om din hjärna. Det är forskarna ganska över ens om. Och kanske är det en liknande läkande roll som dina drömmar har. Hur knasiga de än kan te sig.

Dagen bearbetas i sömnen

Det man vet är att intryck och minnen från dagen bearbetas i sömnen och att detta i sig är avgörande för att vi ska kunna lära oss saker och minnas.

Drömmar får oss att minnas

På liknande sätt verkar våra drömmar fungera. Enligt sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt skulle vi inte komma ihåg någonting utan våra drömmar.

Kokar ihop sammanhang

Man skulle kunna säga att drömmar kokar ihop ett virrvarr av känslor, ljud och bilder till nya sammanhang, ibland fullkomligt absurda.

Kroppen är förlamad i sömnen

Torbjörn Åkerstedt förklarar i Forskning.se att en dröm inte är en serie bilder utan en serie nervsignaler till kroppen att göra det du drömmer. Men när vi drömmer är kroppen förlamad. Och det är en himla tur. För annars skulle vi agera precis som i drömmen.

Därför drömmer vi

Men varför hjärnan utsätter oss för dessa nattliga hyss är fortfarande ett mysterium för forskarna. Däremot finns det en hel drös hypoteser. Här är de vanligaste:

Läs också: Så påverkar dina drömmar dig – oväntade effekter

Läs också: Därför vaknar du i vargtimmen

3 teorier om varför vi drömmer

1. Inlärnings-teorin

Många drömmar handlar om nya erfarenheter och sådant vi har lärt oss under dagen. De här drömmarna är viktiga för inlärningsprocessen, anser somliga forskare. Vi liksom övar oss i drömmen. Dessutom har det visat sig att drömmar gör oss kreativa och hjälper oss att lösa problem.

2. Hot-teorin

Hotfulla drömmar är vanligare än trevliga drömmar och enligt hot-teorin fungerar drömmen som träning inför hotfulla situationer. Enligt drömforskaren Katja Valli hänger det ihop med att våra förfäder levde med ständiga hot om faror. Drömmarna hjälpte dem på så vis att vara förberedda och överleva faran.

3. Terapi-teorin

REM-sömnen läker alla sår. Så kan man sammanfatta terapi-teorin som menar att drömmar fungerar som nattlig terapi. Enligt sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt kan exempelvis mardrömmar vara ett sätt för hjärnan att bearbeta problem och återställa den känslomässiga och mentala balansen.

Drömbonus

Källor: Boken Sömn, sömn, sömn, Forskning och framsteg, Forskning.se, Aftonbladet, Vårdguiden, SvD, Sveriges radio.

Dessutom påverkar drömmarna dig på en rad andra positiva sätt. Det kan du läsa om här.

Läs också: 9 fakta om drömmar