Hälsoprofilen Monika Björn: ”Jag har blivit en klimakterieaktivist”

Monika har jobbat heltid med träning och hälsa sedan början av 1990-talet. Bland annat utbildar hon yogalärare, har utvecklat ett eget yogakoncept och driver en träningsstudio i Göteborg.

– Plötsligt sov jag inte så bra, jag var tröttare än normalt och kände mig lite nedstämd. Jag som alltid fick så mycket gjort började skjuta även roliga saker framför mig, säger Monika.

Blödde sex månader i sträck

Ungefär samtidigt märkte hon också andra förändringar. Huden blev torr, vaglar bildades i ögonlocken och håret föll av i drivor. Från att aldrig ha haft en urinvägsinfektion i vuxen ålder fick Monika nu två stycken inom loppet av ett år.

– Under den här perioden blev också mensen oregelbunden. Först hoppade den över cykler för att sedan inte vilja sluta alls, jag blödde nästan sex månader i sträck.

Gynekologen sa inget om klimakteriet

När Monika gick till sin gynekolog diskuterade de hennes kopparspiral. Kanske kunde det förändrade blödningsmönstret ha med den att göra, resonerade gynekologen.

Nu i efterhand är Monika starkt kritisk till att klimakteriet aldrig togs upp som en möjlig orsak till hennes symtom. Gynekologen visste att hon då var 46 år gammal, men andades inte en enda gång under två besök om att det kunde vara fråga om förklimakteriet. Det fick Monika lista ut på egen hand.

– När jag började läsa på blev jag mer och mer frustrerad. Det fanns inget ställe med samlad information om alla symtom och de valmöjligheter som finns för att behandla sig. Då uppstod min idé om att skriva en bok om klimakteriet.

Blev förbannad

Monika var förvånad över det splittrade informationsflödet. Hon tyckte att det var svårt och tidsödande att skaffa sig en helhetsbild, och det trots att hon redan hade mycket grundkunskap och var van vid medicinskt fackspråk.

– Jag blev faktiskt förbannad. Ska vi behöva känna oss så här vilsna 2018? När jag skrev om det på sociala medier fick jag en enorm respons från kvinnor som fått dålig eller ingen hjälp med sina klimakteriebesvär. Det är orimligt att vi bara ska bita ihop för att det är ett ”naturligt” tillstånd.

Värmevallningar och svettningar

Under senvåren 2017 fick Monika värmevallningar och svettningar. Det var först då hon förstod att hon var i klimakteriet.

– Då hade det gått ganska långt. Men när jag tittade tillbaka något år såg jag ju att det funnits andra tecken, jag hade bara inte kopplat dem till klimakteriet.

Trots att Monikas besvär var förhållandevis milda ville hon göra något åt dem. Hon var redan fysiskt aktiv och åt hälsosamt. Däremot såg hon att hon kunde lägga till en del kosttillskott utifrån sina symtom.

– Jag var ”religiös” med dem och tog dem varje dag. Efter tio veckor fick jag resultat, det var som att rullgardinen for upp. Plötsligt kände jag i gymmet att jag hade lust att köra lite tyngre till exempel.

Hormonbehandling för klimakteriebesvär

Effekten höll i sig i ungefär sju månader. I juni i år började Monika på nytt få små vallningar. Efter att ha läst på ordentligt visste hon ganska väl vad hon behövde, nämligen hormonbehandling med östrogenplåster och bioidentiskt (naturligt) progesteron.

– Men det senare är jättesvårt att få tag i eftersom det bara säljs på licens. Läkemedelsföretagen har inget intresse av att få bioidentiskt progesteron godkänt i Sverige för vi är en så liten marknad.

Färre biverkningar av bioidentiska hormoner

Enligt Monika gäller det också att hamna hos rätt gynekolog för att få bra hjälp. Långt ifrån alla är beredda att skriva ut bioidentiska hormoner, trots att seriös och omfattande forskning visar att de ger ett fullgott skydd och färre biverkningar än syntetiska diton.

– Att vi kvinnor inte får bestämma vilka hormoner de stoppar i kroppen är inte okej. Men tyvärr är det så att man måste läsa på och ställa krav själv. Jag hade några tuffa möten med min gynekolog innan jag fick den behandling jag ville ha.

Läs också: 7 fakta om benskörhet, osteoporos

Läs också: Promenera 10 000 steg om dagen – så påverkas kroppen

Läs också: Så många steg behöver du ta varje dag – enkel guide

Läs också: Gå dig i toppform med powerwalk

Läs också: Allt du behöver känna till om fibromyalgi

Läs också: Så förebygger du benskörhet

Läs också: Liza drabbades av livshotande sepsis

Läs också: Sköldkörtelsjuka Nadja berättar: ”Det har varit enormt svårt att få rätt hjälp”

Läs också: 3 medicinska effekter du får direkt av träning

Lättare prata om klimakteriet

Det går inte att ta miste på Monikas upprördhet, för att inte säga ilska, över att det kan vara så svårt både att hitta information och att få hjälp. Samtidigt tycker hon att det börjar röra på sig. Bara det senaste året har det blivit lättare att prata om klimakteriet.

– Det har varit skambelagt med kvinnligt åldrande överhuvudtaget. Kvinnor över 50 ska hålla tyst och stoppas undan. Men nu är en våg på gång där klimakteriet uppmärksammas alltmer. Jag har själv gått från att vilja dela med mig av det jag lärt mig till att bli en klimakterieaktivist! säger Monika Björn.

Monikas 3 viktigaste råd om klimakteriet

1. Skaffa kunskap

Läs på och lär dig om din kropp, dina symtom och vad du kan göra.

2. Detta kan du behöva

Innan du väljer metod/behandling, fråga dig själv vem du är och vilken livsstilsförändring du eventuellt är beredd att göra. Har du till exempel svåra symtom och är inaktiv kanske hormonbehandling är det bästa för att först och främst få bukt med symtomen. Har du lättare symtom och är aktiv kanske ökad träningsdos och kostförbättringar/kosttillskott är det rätta.

3. Träna

Förstå att fysisk träning är bra både för att lindra klimakteriebesvär och för att det har en långsiktigt skyddande effekt mot till exempel benskörhet, hjärt-/kärlsjukdom och demens.

När du gjort något åt de mest akuta symtomen är det bra att bli mer aktiv om du inte rört så mycket på dig tidigare. Träna så tufft att du svettas ordentligt minst tre gånger i veckan. Lägg också gärna in några lugna pass med yoga, meditation, andningsövningar och avspänning för bättre sömn och mindre stress.

Boktips!

I sin senaste bok Stark genom klimakteriet – psykiskt, fysiskt, mentalt har Monika Björn samlat information och kunskap om klimakteriet, symtom och behandlingsalternativ. Utgiven på Norstedts.