Bästa och sämsta huskurerna från förr!

Gud nåde den som blev sjuk för några hundra år sedan. Då fanns knappt några läkare eller vetenskapligt utprovade mediciner tillgängliga.

I stället var de flesta hänvisade till traktens kloka gumma/gubbe eller till sina egna kunskaper. I bästa fall byggde huskurerna på läkeörter, av vilka många i dag har visat sig ha en viss medicinsk effekt.

Läs också: 3 gamla huskurer vi inte vill ha tillbaka

Läs också: Magkatarr – känn igen symtomen

Läs också: 5 gamla huskurer som fungerar!

Vidskepelse bakom bot

I sämsta fall byggde boten på ren vidskepelse, något som levde kvar en bit in på 1900-talet i flera trakter.

– I dag vet vi att många sjukdomar orsakas av virus och bakterier, men det visste man inte förr. Då trodde man att onda makter eller de underjordiska låg bakom, berättar Håkan Tunón, etnobiolog vid Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.

Västernorrlands hembygdsmuseum har samlat flera berättelser om vidskeplig läkekonst. Som detta vittnesmål om ett "offer" till småfolket för att slippa värk.

”Man skrapar ihop lite guld, silver, mässing, tenn, koppar och olika små tygbitar och lindar in alltsamman i ett papper, går en bit bortifrån huset och kastar det baköver vänster axel – sedan går man därifrån utan att se sig om”.

Magiska tal

Andra "kurer" var att knyta bort det onda med en ulltråd med nio knutar, eller hugga med en yxa hugga tre gånger på var sida om den ömmande leden,

– Det byggde ofta på de heliga talen, tre, sju eller nio som ansågs ha en särskild kraft. Det finns fortfarande kvar exempel på sådan andlighet i dag. Som kuren mot magsjuka, då man ska äta sju eller nio vitpepparkorn för att slippa bli sjuk, säger Håkan Tunón.

Växtämnen i medicin

Den andra stora grenen inom folkmedicinen var läkeörter. Flera gamla örtkurer har fått vetenskapligt stöd genom åren och läkeämnena har ingått i läkemedel eller kopierats och framställts syntetiskt.

Salicylsyran i älggräs till exempel, är grunden till acetylsalicylsyran i värktabletter som Magnecyl och Treo.

Flera hjärtmediciner utvanns förr ur läkeväxter, som digitalis och belladonna. Jan G Bruhn är farmakolog med mångårigt intresse för läkeväxter.

Han minns att det fortfarande på 1950- och 1960-talen fanns läkeörter att köpa på apoteken.

– Det var till exempel blåbärsextrakt som användes mot diarré, linfrön mot magbesvär, kamomillte mot magkatarr eller lätta sömnbesvär, berättar han.

Dessutom fanns rester av det tidiga 1900-talets ”patentmediciner”, ett slags industriellt framställda huskurer i färgglada flaskor och burkar.

Patentmediciner fanns kvar

Enligt reklamen kunde de bota både det ena och det andra.

– Det kunde vara tinkturer och örtsalvor som var hjärtstärkande eller hjälpte mot ledvärk. Hoffmans droppar och Sloan´s liniment var några klassiska märken, säger han.

Under 1970-talet exploderade utvecklingen inom läkemedelsindustrin och apoteken tog in nya, vetenskapligt utvärderade mediciner och slängde ut de gamla örtmedicinerna ur sortimentet.

– Det är ganska synd egentligen, för flera av läkeörterna har i dag visat sig ha effekt på lindrigare åkommor, ofta minst lika bra som många receptfria egenvårdsmedel, säger Jan G Bruhn.