"Systemet får syntax error när företag inte passar in"
När företag inte passar in i systemet får systemet syntax error och kollapsar. Så kan vi inte ha det i Sverige, skriver Markus Svensson och Martin Clarstedt, styrelseledamöter för Tillväxt och Tillsyn. Det med anledning av Skatteverkets process mot Tin Gumuns och hennes fäbod.
I årtionden har regeltillämpare i Sverige strävat efter att skapa trygghet för oss alla genom att införa olika typer av kontroller av verksamheter. På det viset kan vi känna oss säkra, det ska vara svårt att fuska och det ska vara lika för alla.
Detta arbete har gett resultat i form av 94 000 000 blanketter, 8 100 föreskrifter och allmänna råd, 2 200 förordningar och 1 200 lagar. Som företagare vilar hela det ansvaret på dig och du kontrolleras av någon av våra 300-400 hundra myndigheter. Så är det för alla.
Skön känsla ändras
Vår strävan efter skapande av rättssäkra spelregler kanske har nått sin peak nu när Skatteverket driver frågan om kassaregister på Karl Tövåsens fäbod upp i Kammarrätten. Den där trygga, sköna, känslan vi vill bära med oss som konsumenter förbyts mot rädslan över vad som håller på att hända.
För ytterst handlar regeltillämpning om att styra Sveriges innehåll dit vi vill. Om samma regeltillämpning skapar sådan belastning på hållbara småföretag att entreprenörerna bakom företagen inte orkar längre. Var hamnar vi då? Vill vi vara där?
Karl Tövåsen-fallet är intressant ur flera aspekter.
Verksamheten representerar kärnvärden såsom bevarande av traditioner, landsbygdsutveckling, ekologisk och etisk framställan av mat, kulturarv, jämställdhet och naturturism i en miljö som är helt fristående från modern teknik och den stress sådan kan föra med sig. Den verksamheten är helt enkelt olik de flesta andra verksamheter som vi ser omkring oss, den passar inte riktigt in, och det är då systemet får syntax error och kollapsar.
Men mångfald är kanske det viktigaste ordet för framtida svensk landsbygdsutveckling och samhällsutveckling. Begreppet är aktuellt inte minst i dessa dagar.
Blir sårbara
Om våra statliga verk och våra myndigheter fortsätter att visa upp en avsaknad av flexibilitet, målstyrning och helhetsperspektiv i sin tillämpning av regler så blir vi oerhört sårbara. Vi blir för lika, för strömlinjeformade och för anpassade till systemet.
Att skicka småföretagare till rätten för prejudicerande domar är en metod som gör att regeltillämpande organisationer slipper tänka själva, och därmed göra formella fel. Men det är också en metod som tröttar ut och skrämmer bort eldsjälar och entreprenörer – oliktänkande och olikgörande människor, vilket är en större förlust för Sverige som helhet. Det blir mer fel.
Ett tryggt Sverige 2015 är ett Sverige som främjar mångfald, ett Sverige som inte skapar förutbestämda mallar som alla sedan skall passa in i. Det är helt enkelt inte rättssäkert att arbeta så.
Tror på förändring
Det är vår förhoppning att vi kan fortsätta arbeta i tron att Sverige kan förändras. Att våra barn får växa upp i en miljö som främjar innovationskraft så att de kan vidareutveckla allt det fina som hittills skapats till något ännu bättre. Att vi skapar en rättssäkerhet baserad på tilltro till människor och företagare, innehållande flexibilitet, helhetstänk, mod och framtidstro.
Svensk regeltillämpning måste vara ett verktyg för att vi ska uppnå någonting, nå någonstans.
Där Tin Gumuns, hennes fäbod och alla dess värden hamnat nu, där ska den inte vara.
Markus Svensson, styrelseledamot Tillväxt och Tillsyn
Martin Clarstedt, styrelseledamot Tillväxt och Tillsyn
