Staten tar strid mot matsvinnet – så mycket mat slänger svenskarna

Kampanjen drogs igång för två år sedan av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Syftet är att inspirera människor till att slänga mindre mat.

På hemsidan finns ett test man kan göra för att få reda på hur bra koll man har på hur man tar vara på mat. Där finns också en mängd tips till hushållen. Börjar brödet bli torrt, lägg det i brödrosten. Är osten för liten för att hyvla – riv och gör en omelett. Många knep är enkla och ekonomiska och det behöver de vara för att folk ska orka ta till sig dem. Tidsbrist är nämligen en anledning till att många slänger mycket mat.

Läs också: Så blev matsvinn en succéaffär

– En viktig faktor kan vara ett tajt ”livspussel” där det inte kommer så högt upp på prioriteringslistan att titta in i kylskåpet och fundera på vilken mat som bör ätas upp innan den blir för gammal, säger Ingela Dahlin.

Kampanjen sträcker sig över tre år, och syftet är att kartlägga svinnet och genomföra insatser som minskar det. Information är en viktig del i detta arbete. Kartläggningen visar nämligen att de största bovarna är hushållen.

– Mest mat kastas i hushållen, 28 kilo per person och år, att jämföra med sju kilo i butiksledet, och tre i storkök. Till detta kommer de 26 kilo per person som vi häller ut i vasken varje år. Men vi talar inte om ”bovar” utan vill ha ett positivt tilltal som motiverar till att ändra sitt svinnbeteende, säger Ingela Dahlin.

Läs också: Så mycket mat slänger vi – matsvinn i siffror

Insatser kan sättas in mot butiker, storkök och kommuner. Till privatpersoner behövs kunskap. Olika matvaror behöver hanteras och förvaras på olika sätt. Mat vars bäst före-datum passerats behöver inte alls vara otjänlig. Det är information som många inte känner till och som behöver spridas.

Från Stoppa matsvinnets sida vill man att människor ska bli bättre på att lita på sina sinnen. Något officiellt svenskt mål för matsvinnet är inte satt.

Naturvårdsverket har föreslagit ett etappmål på 20 procent minskat matavfall till år 2020, men regeringen har ännu inte tagit beslut om det. Matsvinn innebär ”onödigt” matavfall, alltså den delen av maten som slängs trots att den är ätbar.

– En tvåbarnsfamilj kan spara 6 000 kr per år. Produktionen av den mat som kastas i hushållen har släppt ut samma mängd klimatpåverkande gaser som 200 000 bilar i genomsnitt släpper ut under ett år. Därför är matsvinnet är en tung miljöfråga, säger Ingela Dahlin.

Ett bra sätt att ta tillvara på matsvinn är att kommunerna lär sig hur man tillverkar biogas av matavfall, vilket alltfler börjat med de senaste åren. Regeringens mål är att hälften av allt matavfall ska behandlas biologiskt, inom tre år. Kampanjen Stoppa matsvinnet går nu in på sitt sista år och nya data håller på att tas fram. Fram till 2012 har utvecklingen varit negativ.

– Den bakomliggande orsaken är att många av oss har råd att slänga mat på ett sätt som vi inte hade tidigare, säger Ingela Dahlin.

Om hon och kollegorna på Stoppa matsvinnet brutit den dåliga trenden är i nuläget inte klart.

Samlad kampanj mot matsvinnet

• Under 2013 – 2015 arbetar Livsmedelsverket tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket i ett regeringsuppdrag för att minska matsvinnet. I regeringsuppdraget ingår att genomföra riktade informationsinsatser till konsument.


• I Sverige slänger vi 28 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken - varje år. Det motsvarar ett utsläpp på 500 000 ton växthusgaser vilket är nästan lika mycket som utsläppen under ett år från 200 000 bilar.


• Om matsvinnet reducerades med 20 % i Sverige skulle den samhällsekonomiska nettovinsten vara mellan 3,2 – 5,7 miljarder kronor per år.