Skolan som slog tillbaka - så gjorde vi

I takt med att kommunerna lägger ner sina små byskolor ökar antalet friskolor runtom i landet. Vi har träffat några av eldsjälarna bakom Virestad friskola: rektor och förskolechef Christina Björkman, ordförande Ylva Sandström och vice ordförande Daniel Uppsäll. Alla var de initiativtagare till skolprojektet och har varit med sedan starten 2009.

Ansökan i sista stund

Ett kommunbeslut våren 2008 kom som en kalldusch för byborna i småländska Virestad. Även om ortens skola hade ett lågt elevantal kom det inga signaler om att kommunen hade för avsikt att lägga ned den. Men skolan gick inte att rädda och redan i juni samma år var nedläggningen ett faktum.

Ett massivt engagemang och positiva krafter bland föräldrar och andra bybor väcktes. Alla var rörande överens, de skulle göra allt som stod i deras makt för att rädda skolan. En ekonomisk förening bildades och de hann precis, i sista stund, lämna in en ansökan om att få starta en friskola för nästkommande år.

– Det blev många och långa möten, och vi jobbade intensivt i ett års tid. Med gott hopp, gemensamma krafter och bred kompetens inom föreningen lyckades vi till slut skapa en hållbar kalkyl. Men det var skakiga veckor innan vi fick ok till start, berättar Daniel Uppsäll.

Två skolor i en

Lagom till terminsstarten i augusti 2009 öppnades Virestad friskola. Bygden triumferade. En skola handlar om mer än bara utbildning – den utgör navet i bygdens tillväxthjul. En nyckel till dess existens och överlevnad.

Något år efter starten gick den kommunala skolan i grannbyn Bråthult samma öde till mötes. Genom en fusion blev Bråthult en del av friskolan, två skolor blev en. På så sätt har bygden vidgats.

– Vi har skapat något unikt när vi förenade två byar genom skolan. Annars är det så lätt att det blir prestige och byapolitik av det hela, säger Ylva Sandström.

I dag är Virestad friskola, tillsammans med Bråthult, med runt femtio personer på lönelistan en av kommunens största arbetsgivare, den femte i ordningen. Den högsta vinstlotten drog så klart barnen som slapp bussas till skolan i en grannby några kilometer bort. De fick en trygg, stabil skola med stort engagemang och små elevgrupper.

Personalen menar att en av styrkorna med en mindre skola är att alla barn sedda, liten som stor. För barn med särskilda behov kan man göra kvicka insatser.

En stor tillgång är närheten till naturen, skolan utnyttjar den flitigt i undervisningen. I alla ämnen.

– Vi arbetar mycket med utomhuspedagogik, berättar Christina Björkman. Lärarna fortbildas löpande i ämnet ’Skogen i skolan’ av Anders Rapp, som är biolog och lärare. Naturen och skogen är en stor resurs inom utbildning. Och så är det ju så härligt att vara ute!

Närproducerat

En käpphäst i verksamheten är skolmaten. Det ska serveras kvalitativ mat med goda råvaror till barnen.

– Minst 40 % ekologisk och helst närproducerad mat av hög klass, menar Daniel Uppsäll. Och heller inte bara servera det som barnen tycker är gott, utan även det som gör gott. Våga utmana smaklökarna!

Närproducerat är det, företaget som levererar maten ligger precis bakom skolan. Bokstavligen ett stenkast ifrån skolmatsalen.

London trots lägre elevpeng

– Vi som varit engagerade i detta projekt känner en genuin stolthet över vår skola. Det är en skola med stor frihet, flexibilitet och pedagogisk kompetens. Beslutvägarna är korta, ett beslut är aldrig längre bort än tre veckor. Längre tid än så är det aldrig mellan våra personalmöten, säger Christina.

Ambitionerna i detta projekt var redan från början höga. Skolan skulle inte bara räddas, det skulle också bli en bra skola. Långsiktighet var viktigt. Allt överskott återinvesteras i verksamheten och kommer barnen till godo.

Ekonomin är god, elevpengen är ändå något lägre jämfört med kommunal regi. Ändå lyckas friskolan med att få elevpengen att räcka så mycket längre. Det görs åtskilliga studiebesök och studieresor, bland annat till Linnés Råshult, Sagobygden och Glasriket. Men slantarna räcker även årligen till några dagars vistelse i Stockholm för femteklassarna och en Londonresa för de äldsta eleverna.

Trakten sjuder av liv igen och barnfamiljerna flyttar åter till bygden. I Virestad och Bråthult ser man ljust på framtiden. Det största problemet nu är skolans lokaler som inte riktigt räcker till. Det lär ju blir fler elever framöver.

Så räddar ni er skolan

1. Uppdatera er om läget

Även om det är gott om barn just i er by så är det ingen garanti för byskolans överlevnad eftersom kommunen tittar på den totala befolkningsutvecklingen i hela kommunen. En kommunutredning är ofta ett första tecken på att något är på agendan. Beställ utredningen och gå igenom den noggrant tillsammans med andra föräldrar och bjud in till en frågestund med kommunens representanter.

2. Sök stöd

Många har redan varit i samma situation som ni. Utnyttja det! Sök upp personer som varit med och räddat byskolor eller startat friskolor på landsbygden. Googla. Beställ gratis eller ladda ner publikationen Skolan mitt i byn hos Tillväxtverket eller hos Hela Sverige ska leva.

3. Våga ifrågasätta

Nu gäller det att vända på alla stenar. Innebär en nedläggning av skolan verkligen en besparing för kommunen totalt sett? Vad kostar omläggning av skolskjutsarna? Kommer lärare att friställas? Och hur påverkas kommunen av minskad inflyttning av barnfamiljer?

4. Var aktiv

Demonstrera, skriv insändare och samla in namnunderskrifter. Men glöm inte att den vardagliga dialogen med partirepresentanterna kan vara nog så effektiv. Kontakta dem och diskutera, kanske kan det leda till en vändning. När ett nämndbeslut väl är fattat har man möjlighet att överklaga till länsrätten.

5. Ge förslag

Vem som helst kan lämna in en medborgarmotion till fullmäktige. Ge ett konkret förslag på hur skolan kan överleva.

Så startar du en friskola

• Att starta en friskola tar tid.


• Ansökningen måste lämnas in senast den 1 april året innan önskad start.


• Information och ansökningshandlingar finns hos Skolverket. Kontakta Friskolornas Riksförbund för rådgivning.