Matfuskets David Appelgren: Sluta kasta mat – bli miljonär
ÅSIKT: Vill du köpa två bilar och skrota en av dem innan du ens hunnit provköra den? Exemplet kan tyckas vansinnigt men det är inte alls långt från hur vi slösar våra pengar på okonsumerad mat.
David Appelgren
Ålder: 32
Bor: Omberg i Östergötland
Gör: Grafiker, föreläsare och driver facebooksidan Matfusket
Även om mörkertalen är stora tyder undersökningar på att mellan 30 och 50 procent av den mat vi köper hem från affären hinner kastas innan den ens får en chans att nå våra magar. Hur många bryr sig? Sett över en livstid spenderar vi så pass mycket pengar på mat som vi kastar att det i pengar motsvarar utgiften för en lyxbil i miljonklassen – en lyxbil som vi skrotar utan en enda minuts nytta eller körglädje.
Läs mer: Matfuskets grundare listar butikernas värsta varor
Nu är en lyxbil inte något som vi behöver för att överleva, men mat är som bekant något vi inte kan leva utan, och mycket av den kasserade maten kunde troligtvis ha kommit till bättre användning.
Världshungern tycks med andra ord inte vara en fråga om brist på mat utan snarare en fördelningsfråga, en obalans där man hittar tomma och hungriga magar på den ena sidan och fulla soptunnor på den andra. I det slösarsamhälle som vi lever i kasseras det friskt vid minsta fynd av skönhetsfel eller annalkande utgångsdatum.
"Naturens misstag"
”Oj den här löken har slagit ut, jag kan be någon hämta en ny åt dig”, säger den omtänksamme kassörskan i matbutiken. Hon slår en till blick på påsen med den ekologiska gullöken som jag är på väg att inhandla och rynkar lite smått på ögonbrynen.
Det stora ”misstaget” som naturen lyckats med den här gången var att de små lökarna mitt i vårtider fått för sig att skapa några gröna skott i toppen.
Enkät: Tyck till om datummärkning
Tydligen är det tillräckligt för att de ska dömas ut och hamna i papperskorgen i vår del av världen. ”Nä, jag ser det som ett friskhetstecken att de visar tecken på liv”, svarar jag med ett leende, men samtidigt blir jag aningen konfunderad. Efter samtal med bekanta i livsmedelsbranschen framkommer en tydlig bild: äpplen med små rynkor, potatis som fått små pytteskott och bananer med mikroskopiska brunfläckar är några få exempel. Det är inte mycket som krävs för att ett livsmedel ska få en direktbiljett raka vägen till soptippen. Andra matvaror i butiken kasseras också de flera dagar innan bäst före-datum, för att ”vara på den säkra sidan”.
När blev vi så avlägsnade från naturen att grönsaker som slår skott eller mognar anses oaptitliga och oätliga?
Därför kastar vi mat
Industrimat, storhandlande, storpack, otydlig datummärkning och långa transportsträckor är bara några av faktorerna som sannolikt ligger bakom mycket av matsvinnet idag. Men relationen till och respekten för det som faktiskt föder oss behöver ändras om vår planet ska kunna stå pall. Inte bara det ekonomiska värdet utan även den enorma arbetsinsatsen och förbrukandet av naturtillgångarna bakom en vara förbises lätt i vår framåtskridande civilisation.
Om vi själva hade sått den där gullöken som på vårkanten fått små gröna skott, eller om äpplet vi förvarat i jordkällaren hade blivit skrynkligt över vintern, hade vi då kastat det? Troligtvis inte. Vi kan alla hitta tillbaka till den där respekten för livsmedlen genom att börja odla, oavsett om det är i små krukor i ett fönster, en balkonglåda eller en odlingsplätt. Det kan vara ett litet sådant, men ett steg i rätt riktning.
Nytänk finns
De kreativa och efterlängtade lösningarna på det gigantiska matsvinnet har samtidigt börjat ploppa upp likt vårlökar i solen. I Tyskland har man till exempel öppnat en matbutikskedja som påstås vara helt befriad från svinn och plastförpackningar. Allt från flingor, pasta och mjöl säljs på lösvikt och kunden uppmanas att på egen hand i snabbköpet måtta upp precis så mycket som denne behöver i papperspåsar eller att själv ta med kärl för mat och dryck.
Pressa fulfrukten
Frankrike har en butikskedja börjat pressa den ratade ”fulfrukten” med skönhetsfel och en uppskattad färskjuice blev en ny inkomst för företaget.
Andra exempel på vägvisare här på hemmaplan är ungdomsföretaget som samlar in fallfrukt i trädgårdar och pressar must av det och hönsbuljongstillverkaren som tog till vara på uttjänta värphöns som annars hade blivit brännbart avfall.
Ett till exempel på nytänkande visade sig i ett projekt utfört av elever på Lunds universitet. Övermogna bananer som annars hade hamnat i sopsäckar i butiken kunde med en enkel metod omvandlas till ett näringsrikt bananmjöl.
En miljon står på spel
Återbruk har en längre tid varit på modet när det gäller inredning och klädmode, låt oss nu hoppas att den medvetna trenden också når vår mat – så kan vi ta den där miljonen och spendera den på något meningsfullt.