Lucja och Jonas lever på grön kvist: Trädgården som får skogen att blomma

Det glimtar blått bland tallarna. En hortensia? Och det där? Är det verkligen valnöt? Vägen genom den värmländska skogen bjuder på överraskningar som får växtnördar att gnugga sig i ögonen. Precis så vill Jonas Grund och Lucja Then Grund att det ska vara.

Publicerad: 7 oktober 2015

Stolpens trädgård i Ölme utanför Kristinehamn lider av ”vosch-effekten”. Ställ dig på tå och titta ut över planket så åker bilarna förbi, ”vosch” på motorvägen nedanför. Väg ner på hälarna igen och du är i paradiset. Det är stilla och tyst. Solljuset spelar i bladverken på de exotiska växterna i handelsträdgården.

– Det har hänt att folk som kommit hit sagt att ”jag har tänkt svänga in varje gång jag kört förbi, att jag inte gjorde det”, säger Lucja Then Grund.
Hon och maken Jonas driver trädgårdsföretaget Stolpens trädgård sedan 10 år tillbaka. Det är en trädgård med hemmakänsla. Här bor de, har sin butik och sina odlingar.
Lucja och Jonas träffades när de båda utbildade sig på Alnarp – han till landskapsingenjör, hon till landskapsarkitekt. De tänkte sig ett företag tillsammans där de skulle odla och sälja riktigt bra växter, de skulle rita trädgårdar och hålla föredrag.
– Det blev så. Vi gör nog allt vi tänkte då, konstaterar Jonas när han sitter vid köksbordet med en stor kopp örtte.
Jonas och Lucja kompletterar varandra perfekt. Jonas är pratsam, om man ska uttrycka sig försiktigt. Han byter ämne blixtsnabbt om det krävs för att ge luft åt all entusiasm som bubblar där inne.

– Lucja är mycket tystare än jag. Jag tänker ibland att vi bägge kunde ta emot folk vid grinden och låta folk välja. Jag är ”the fast talking alternative” medan Lucja passar dem som vill ha det lite lugnare, fnissar Jonas.

Det är mysigt i företagets högkvarter. Företagstelefonen står på hyllan mellan köksdörren och spisen. När det ringer kan det lika gärna vara Lucjas mamma som en av kunderna. Det stadiga köksbordet har vardagsskavanker, en och annan tekoppsring, småskrap och en fantastisk fläck där hålskivan från köttkvarnen råkat bli kvar en stund för länge.
Det stökar i vardagsrummet. Det är Jonas och Lucjas dotter som grejar med kojan hon byggt av madrasser.

När Jonas och Lucja började var det här en vanlig villaträdgård. Nu har de byggt ut den med växthus för odlingar, plats för plantor till försäljning, en stor visningsträdgård och en liten butik i uthuset.
Vi tar en tur i trädgården. Här är företagets affärsplan antecknad i grönt på grönt. Växtvalet tänjer gränserna. Här finns massor av ”inte-borde-växter”. Det borde inte gå att få valnöt, mullbär, mispel och andra exotiska godsaker att växa i Värmland men här står de.
Här finns också massor av kända växter i annorlunda varianter. Rosa snöbär, berberisbuskar i annorlunda färger och former och de som vill ha en spirea behöver inte ta en trist brudspirea. Här finns spireor med guldgula löv, blommor i rödrosa och mycket mer.

– Vår idé är att hjälpa folk lyckas, berättar Lucja. Vi har växter som trivs extra bra just här och i varianter som gör det roligare att anlägga en trädgård.
Växterna kommer med råd från Jonas och Lucja som räddar folk från katastrofer.
– Som det här vi kallar dödens grop. Många som planterar träd gräver en grop, sätter ner trädet och fyller på med påsjord. När det regnar fylls gropen med vatten, påsjorden blir gegga och trädet drunknar, säger Jonas med en uppgiven suck.
Det är helt klart att de vet vad de pratar om. Utmaningen för Jonas och Lucja är att få folk att hitta till dem och att komma en större del av året.
– Vi vill få folk att förstå att säsongen är mycket längre. Hösten är perfekt till exempel perfekt för att plantera, säger Jonas.

Läs även: Odla dig frisk! 7 bevis för trädgårdens läkande kraft
Företaget har sin klara nisch i omgivningen. Jonas och Lucja har kommit överens med två andra växtodlare på orten. De tar perennerna, ett annat företag säljer sommarblommor och det tredje odlar grönsaker.

– Vi skulle så gärna vilja utvidga men det är svårt, säger Jonas.
Han och Lucja har alldeles för många exempel på när kommun, skatteverk och länsstyrelse ställer till det. Problem som kan verka småttiga för större företag blir snudd på oöverstigliga för de små som vill upp.
Att gå från liten till lite större blir ett jättekliv. Jonas berättar om svindyra kassasystem, bidrag som går att söka ena året men försvinner det andra och löjliga straffavgifter för obetydliga misstag.

– De som bestämmer tänker sällan på oss småföretagare på landsbygden. Tänk bara på dieselbidraget till bönderna. Vi drabbas, som de gör, av höga dieselpriser men får ingen hjälp, säger Jonas.
Men Jonas och Lucja sår för nästa år och möter framtiden med en god portion humor. Jonas ler och säger:
– Jag har tänkt ut det. Jag ska bli en mager gammal gubbe i mitt woodland som går runt och äter nötter och bär. När de ropar att det är lunch svarar jag ”Nä tack, jag är redan mätt”.