Astrid Lindgren-filmerna – då utspelar de sig

De flesta har sett dem. Flera av filmerna baserade på Astrid Lindgrens berättelser har hjälpt till att forma sättet vi ser på Sverige och våra traditioner. Säg orden "en riktig Bullerby-jul" och människor får garanterat en tydig bild för sitt inre. Men när utspelar sig egentligen de olika filmerna? Är Madicken 1910-tal eller tidigt 20-tal? Utför Emil sina hyss på 1800- eller 1900-talet? Vi på Land-redaktionen har tagit vårt ansvar och plöjt filmskatten för att komma fram till svaren.

Emil i Lönneberga (1971)

Regisserades av Olle Hellbom och hade premiär på svenska biografer 1971. Utspelar sig på gården Katthult i Lönneberga, Småland, i 1900-talets början. Emil (spelad av Jan Ohlsson) är en påhittig pojke som ständigt utför olika hyss och driver sin koleriske far (Allan Edwall) till vansinne.

Tycker du förresten att vissa skådepelare ser konstiga ut när de säger sina repliker? Det beror på att filmen var en svensk-tysk samproduktion och ett flertal av skådespelarna är tyska. De fick sina repliker dubbade till svenska i efterhand. Filmen fick två uppföljare. Nya hyss av Emil i Lönneberga (1972) och Emil och griseknoen (1973).

Typiska tidsmarkörer: Drängar och pigor på gården. Fattigstugan där den elaka Kommandoran kör med "fattighjonen". Husförhör, då representanter för svenska kyrkan reste runt i gårdarna för att testa befolkningens bibelkunskaper.

Rasmus på luffen (1981)

Nyinspelning av filmen Luffaren och Rasmus från 1955 med manus av Astrid Lindgren. Filmen var Olle Helboms sista som regissör och spelades in i Gamla Linköping samt i Dunkers socken i Sörmland. Berättelsen utspelar sig sommaren 1910.

Typiska tidsmarkörer: Rasmus bor på barnhem. Polisen heter länsman. Järnvägsinvigning med kung Gustav V närvarande.

Alla vi barn i Bullerbyn (1986)

Lasse Hallströms nyversion av Olle Hellboms film från 1960. Huvudpersonerna är barnen i de tre gårdarna Sörgården, Norrgården och Mellangården. Bulllerbyn finns faktiskt på riktigt. Men i verkligheten heter den Sevedstorp och var byn där Astrid Lindgrens far växte upp. Utspelar sig under efterkrigstiden, mer bestämt åren 1928 och 1929. Fick uppföljaren Mer om oss barn i Bullerbyn 1987. I den senare firar barnen nyår och det nya året som hurras in är 1929.

Typiska tidsmarkörer: Drängen Oskar och pigan Agda. Tidstypiskt midsommarfirande. I andra filmen tidstypiskt julfirande med bland annat korvstoppning. Barnen har dymmelonsdagspass.

Madicken (1979)

Ursprungligen en tv-serie som i efterhand klipptes om till långfilm. Fick uppföljaren Du är inte klok, Madicken (1980). Handlar om Madicken och hennes syster Lisabet på gården Junibacken i en mindre stad i mellansverige. Flickornas pappa är tidningsredaktör och socialist. Mamman ("fina frun på Junibacken", som hon kallas av grannar) är mer borgerlig och förnäm. Utspelar sig 1916, alltså mitt under första världskriget. Av det senare märks dock inte mycket. Inspirationen till karaktären Madicken fick Astrid Lindgren från sin bästa vän från barndomen, Anne-Marie Ingeström. Först efter Ingeströms död 1991 avslöjade Lindgren Madickens verkliga identitet.

Typiska tidsmarkörer: Tjänsteflickan Alva som bor på Junibacken. Flygplanen under flyguppvisningen är tidstypiska så kallade "dubbeldäckare". Borgmästarens cylinderhatt. Barnaga med rotting i skolan. Avlusning med sabadillättika. Affischen från nykterhetsrörelsen hemma hos städerskan Linus-Ida med texten "Vill du också drunkna i brännvinsfloden?". Tåget som barnen åker på skolutflykt med dras av ånglok (och en av vagnarna är märkt "3:e klass").

Läs också: Kvinnolistan – 10 svenskor som förändrade världen

Läs också: Så kämpade Astrid Lindgren för landsbygden

Läs också: Fira en gammaldags jul som i Astrid Lindgrens sagovärld

Läs också: Astrid Lindgrens dagböcker väjer inte för det otäcka

Pippi Långstrump (1969)

Gjordes som tv-serie i 13 delar och följdes upp med flera långfilmer. Här blir det knepigare med tidsbestämningen. På många sätt är berättelsen rotad i det 60-tal under vilken den filmades. Detta märks tydligt på kläderna (Tommy och Annikas sandaler och regnjackor, deras pappas kostymsnitt och ökenkängor), frisyrer (fru Settergren och hennes väninnors håruppsättningar).

Men mycket annat förvirrar. Poliserna Kling och Klangs vevstartade polisbil är hämtad från 1920-talet. Kapten Långstrumps fartyg har en hel drös äldre gjutjärnskanoner ombord. I Pippi Långstrump på de sju haven (1970) bor 1700-talspirater i en sjörövarstad. Bovarna Dunder-Karlsson och Blom spelar vevpositiv för att tjäna en slant, något som blev ovanligt från 1900-talets början.

Typiska tidsmarkörer: Om vi bortser från förvirringen och bestämmer oss för att Pippi-filmerna utspelar sig under slutet av 1960-talet är tecknen många. Kläder, leksaker, färgval och håruppsättningar är alla en fröjd för 60-talsfantaster.

Vi på Saltkråkan (1964)

Till skillnad från övriga Astrid Lindgren-filmatiseringar bygger inte Saltkråkan-berättelserna på någon bok. Manus skrevs av Astrid Lindgren direkt för tv-serien och den gavs ut i bokform först efter att tv-serien visats i Sveriges Television. Handlingen kretsar kring boende och sommargäster på den fiktiva ön Saltkråkan i Stockholms skärgård. Mycket av handlingen rör sig runt flickan Tjorven och hennes hund Båtsman. Saltkråkan finns alltså inte på riktigt, utan ön fick gestaltas av flera andra platser. Bland annat fick öarna Norröra och Söderöra i Stockholms norra skärgård agera som Saltkråkan.

Typiska tidsmarkörer: Här blir det lätt. Det är första halvan av 1960-talet, och för retrofantasten går det mesta att känna igen. Från sandaler och träningsoveraller till träbåtar, bakelitglasögon och frisyrer.