Vägtrumman blev en jordkällare

Anders Perssons egen jordkällare i Söderhamn är en bjässe. Den är hela 15 meter lång och byggd av en gammal vägtrumma.

– Som mest skulle den rymma fem ton potatis. Det mesta i nätsäckar men också i potatislårar, berättar Anders.

Anders Persson är aktiv i föreningen Närjord. Syftet med den är att öka självförsörjningsgraden av mat och stärka landets matberedskap. 2020 drog föreningen i gång Potatisuppropet. 12 ton sättpotatis delades ut till odlare som ville pröva och fortsättningen är logisk.

– Det blev en otrolig respons och när vi nu hade lärt så många att odla potatis blev det naturligt att också hjälpa till med kunskapen om hur man lagrar den, säger Anders.

När potatisen ska upp ur jorden är jordkällaren den perfekta platsen för den. Jordkällarens klimat följer potatisens behov hela vägen.

– Vi sätter potatisen en bit in i juni och tar upp den så sent som möjligt. När potatisen tas upp ska den lagras in och få ett tjockare skal så att den klarar vintern. Det händer automatiskt i jordkällaren.

Laddar för våren

Jordkällarens temperatur sjunker långsamt under några veckor ner till ungefär 4-5 grader. Potatisen får sedan den vila som behövs för att den ska kunna gro nästa år.

– Sedan går temperaturen långsamt upp till våren så att potatisen vaknar och börjar få groddar, berättar Anders.

Temperaturen är viktig men också fuktigheten. I Anders jordkällare är golvet täckt med grus och metallen i den gamla vägtrumman är inte helt tät. Paddor och spindlar är välkomna gäster.

– Det är ett vanligt fel att man bygger jordkällare för täta så att luftfuktigheten blir för låg och potatisen torkar ut. Har man gott om spindlar där inne är det ett gott tecken.

En bra jordkällare ska ha en fuktighet på 90-95 procent, god ventilation och gott om spindlar. Luften ska vara fuktig utan att vatten kommer in. Det betyder god dränering men källaren ska absolut inte vara helt tät.

– Man får täta hål så mycket man kan för att slippa möss men det är svårt att hålla dem helt ute. Någon liten kan komma in ändå så man får bjuda på lite potatis, säger Anders och skrattar.

Läs också: Spara skörden - fler alternativ

Fakta om jordkällare

Djup: Jordkällaren ska täckas med minst 60 centimeter jord men hellre lite mer. Sikta på en meters djup för en stabil och låg temperatur.

Fuktighet: Potatis och andra rotfrukter behöver cirka 90 procents luftfuktighet. Ställ ner en fuktmätare och håll koll. Många förespråkar jord- eller grusgolv eftersom de reglerar fukten bättre än exempelvis betong.

Ingång: Planera helst så att ingången ligger mot norr. På det sättet kommer minimalt med varm luft in när du öppnar dörren. Med en liten hall med innerdörr minskar risken ytterligare för att källaren värms upp av uteluften.

Skadedjur: Täta hål och se till att dörren sluter tätt. Ett annat knep är att kalka nedre delen av väggarna och lägga in enris. Om du sätter in fällor ska de vittjas varje dag.

Renovering: Gamla jordkällare finns i massor av modeller. Fristående av betong eller sten, med stenvalv eller tak av trä. Jordkällare kan också finnas under huset, som en extra liten källare. Ofta behöver de dräneras, det ska vara fuktigt men vatten får inte komma in. Gräv ner dräneringsslang omkring.

Ventilation: Ventilation behövs för att man ska kunna reglera fuktighet och temperatur. Installera stängningsbara och skadedjurssäkra ventiler.