Sara Bäckmo: Kompisodla – och skörda mer!

Äntligen är årets plan för grönsaksodlingen på friland färdig. Nu ska odlardrottningen Sara Bäckmo använda sin yta mer effektivt än någonsin.

Publicerad: 8 maj 2015

Frågan om antal kvadratmeter som behövs för att vara självförsörjande på grönsaker är rätt ointressant. Jag har den plätt jag har.

Det är viktigt att odla den ytan på bästa sätt snarare än att drömma om en mycket större odling, eller kanske låta bli att odla för att trädgården inte rymmer den yta som uppges krävas för att försörja vår familj med grönsaker. 500 kvadratmeter brukar anges som nog stor yta för det. Men också en mindre grönsaksodling kan ge stor skörd.

Under senare år har jag verkligen behövt utforska hur jag kan få ut största möjliga skörd med minsta möjliga arbetskraft. Det har varit nödvändigt eftersom jag odlar med tre små barn, samtidigt som jag jobbar både hel- och deltid. Här är några av de erfarenheter jag gjort.

Min köksträdgård är ungefär 400 kvadratmeter stor, just nu. 350 kvadratmeter på friland och ungefär 50 kvadratmeter i odlingstunnlar och på komposter.

Genom att låta skördar avlösa varandra i omsorgsfullt skött jord skulle jag utan problem kunna försörja min familj med grönsaker under hela året, under förutsättning att jag kunde lagra grönsaker under de kalla månaderna. De möjligheterna är små, därför begränsas vår självförsörjning något.

Många hemträdgårdar har under delar av den mest intensiva odlingssäsongen stor yta som står oanvänd. Bäddar som skördats används inte igen, trots att en betydande del av säsongen fortfarande är odlingsbar.

Jag planerar mina sådder och planteringar så att jag i bästa fall kan få två, ibland tre, skördar på en och samma yta under året. Eftersom jag odlar i södra Sverige är det möjligt, längre norrut kan det förstås vara svårare.

Odla smart & kolla grönsakskompisarna

Samodla grönsakerna

Ett sätt att få ut stor skörd på liten yta är att sätta grönsaker tillsammans med andra grönsaker. I stället för att ha ett separat land med morötter och ett annat med lök knör jag ihop dem i en och samma bädd, lite tätare än de skulle ha stått för sig. Lök är också praktisk som kantväxt till bäddar.

Tänk högt och lågt

Så rader tätt, kanske 15 centimeter, och så varannan rad med sådant som växer under jord och varannan med sådant som växer ovan jord. Tänk rötter varvade med snabbväxande blad, palsternacka kan varvas med spenat till exempel. Då bladgrönsaken skördats kan rotsakerna breda ut sig över ytan. En samodling som ger mer skörd än om rotsakerna ensamma fått använda platsen.

Kolla upp grönsakens kompisar

Många växter går att kombinera och växer fint tillsammans. Men vissa trivs inte alls ihop. Kolla på nätet vilka grönsaker som är kompisar och vilka som skyr varandra.

Sprid ut arbetet på flera dagar

Det går att odla en köksträdgård och samtidigt arbeta och ha tid för familj och vänner. Det krävs bara lite tanke. Något som gjort det möjligt för mig är insikten om att väldigt lite arbete i trädgården är beroende av att göras på en och samma gång. Det ser ofta ut så trädgårdsprogram i TV eller i tidningsreportage, av rent produktionstekniska skäl, men det är faktiskt helt okej att påbörja ett arbete ena dagen och avsluta det några veckor senare. Sysslorna blir hanterbara, gjorda och dessutom roliga.

För att klara av att sätta hela potatislandet med tre små barn i trädgården delar jag till exempel upp arbetet på flera dagar. Då kan alla vara med och ingen hinner tröttna. Inte heller jag. Dra upp fårorna ena dagen, sätta en annan dag, täcka med halm en tredje dag.

Lev i din trädgård

För att kunna skörda alla grönsaker vi vill äta så måste köksträdgården producera hela tiden. Vi måste gå hand i hand och förstå varandras drag, trädgården och jag. Det är ett fint samarbete. Min del i det består inte bara av det fysiska arbetet utan också av att se, känna och uppleva platsen.

Grönsaksodlingen ligger på framsidan av trädgården och jag passerar den på väg till eller från vårt hus. Jag ser förändringarna dagligen och på skrynkliga lappar i byxfickorna står anteckningar om vad som behöver göras.

Noteringarna resulterar i två listor som uppdateras vartefter säsongen flyter förbi. Jag gör en lista för de saker som måste göras och en lista för de saker jag vill göra. För att kunna bära in alla läckerheterna till köket måste jag helt enkelt stryka några grejer varje vecka på måste-listan. Sedan sätter jag med gott samvete tänderna i vill-listan.
Så håller jag trädgårdsskafferiet välfyllt hela säsongen.

4 smarta tips för större skörd

1. Efter spenatskörden i maj–juni kan tomat, gurka eller pumpa planteras ut. Morötter kan sås.

2. Efter skörd av tidiga sommarmorötter i maj–juni kan rotselleri, sallad eller rödbetor planteras ut. Märgärter kan sås.

3. Efter potatisskörden i juni–juli kan nya, förgrodda sättpotatisar planteras för en sen höstskörd, liksom bondbönor, spenat, salladslök, dill och vackra sensommarblommor.

4. Efter vitlöksskörden i juli–augusti kan försådda grönsaksplantor, som piplök, nyzeeländsk spenat och sallad, planteras ut. Sockerärter, dill och asiatiska kålsorter kan sås. Och glöm inte rädisorna!