I säsong:
Ingrid Hellberg vid den brusande Kvarnbäcken. Här ligger ligger Jokkmokks Fjällträdgård, en attraktion för alla blomstervänner.
Ingrid Hellberg vid den brusande Kvarnbäcken. Här ligger ligger Jokkmokks Fjällträdgård, en attraktion för alla blomstervänner. Foto: Susanne Lindholm

Det dånar från den brusande Kvarnbäcken i fjällträdgården i Jokkmokk. På ett litet berg har fjällets miljö återskapats så att pyttesmå, tåliga fjällväxter trivs där.

- Stig Lindberg, lärare i Jokkmokk, var initiativtagare till att skapa en fjällträdgård här i centrala Jokkmokk. Den invigdes 1995. Från början fanns det 42 träd vid berget. Träden som togs ner för att skapa nya fjälltoppen blev bord och sittplatser, berättar Ingrid Hellberg.

Man får titta nära. Många av fjällträdgårdens växter är riktigt pyttesmå.
Man får titta nära. Många av fjällträdgårdens växter är riktigt pyttesmå. Foto: Susanne Lindholm

Hon kom till fjällträdgården 2010 och har sedan dess tillbringat många helger under sommaren med att studera fjällets olika miljöer, förbereda inför växtresor och få inspiration för att utveckla den fjällbotaniska trädgården.

- Vi har särskilt tillstånd att ta hit växterna. Det viktiga är att de får med sig hela sitt rotsystem och att de inte torkar ut under transporten.

För en magrare jord

Rosenrot (Rhodiola rose) har fått sitt namn efter sin rosendoft.
Rosenrot (Rhodiola rose) har fått sitt namn efter sin rosendoft. Foto: Susanne Lindholm
Lappljung (Phyllodoce caerulea) med sina små rosa klockor.
Lappljung (Phyllodoce caerulea) med sina små rosa klockor. Foto: Susanne Lindholm

Nu klamrar sig några centimeter höga växter fast vid klippsprång i berget och i det näringsfattiga gruset som har anlagts i anslutning till det. Här blommar isranunkel med vita blommor som sedan övergår i rosa. I vanliga fall växer den på de allra högsta fjälltopparna på över 2000 meters höjd. Rosa fjällnejlikor, blå fjällveronikor, gul rosenrot och lilafärgdad lappljung trivs alla i grusbädden och på berget.

- Som fjällbotanisk trädgårdsmästare gäller det att tänka tvärtom, i stället för att tillföra näring måste man göra marken näringsfattig för att återskapa fjällets miljö, säger Ingrid Hellberg.

I fjällträdgården finns också en fjällsipphed, en sluttning där jorden har blandats med grus för att efterlikna fjällmiljön. Här blommar vita fjällsippor och gula fjällvioler. En lapsk alpros har också slagit ut i lila blommor.

- Det är en riktig högoddsare att den skulle ta sig här.

Fjälltätört (Pinguicula alpina) vill ha kalkrik jord för att trivas.
Fjälltätört (Pinguicula alpina) vill ha kalkrik jord för att trivas. Foto: Susanne Lindholm
Fjällviva (Primula scandinavica). En fridlyst art som är vanligast i Lycksele och Lule lappmark.
Fjällviva (Primula scandinavica). En fridlyst art som är vanligast i Lycksele och Lule lappmark. Foto: Susanne Lindholm
Fjällglim (Silene acaulis) växer i vintergröna, täta tuvor.
Fjällglim (Silene acaulis) växer i vintergröna, täta tuvor. Foto: Susanne Lindholm

Ingrid Hellberg kommer ursprungligen från Bollnäs och är utbildad biodynamisk trädgårdsmästare. Hon skev sitt examensarbete om "Klippträdgården i mitt hjärta” i Göteborgs botaniska trädgård och har sedan dess varit intresserad av växter som klarar sig i karga miljöer. När hon kom till Jokkmokk var tanken att hon bara skulle stanna under sommarmånaderna då den fjällbotaniska trädgården är öppen för allmänheten, men i dag 12 år senare är hon fortfarande kvar i Jokkmokk och arbetar under somrarna i fjällträdgården.

- Den här trädgården blev mitt liv och jag brinner för att visa människor som kanske inte har möjlighet att åka upp på fjället vilken fantastisk fauna det finns där.

Egen fjällplantering

Fjällviol (Viola biflora) påminner om kusinen skogsviol men har gula blommor.
Fjällviol (Viola biflora) påminner om kusinen skogsviol men har gula blommor. Foto: Susanne Lindholm
Fjälltrav (Arabis alpina) kan bli ända upp till 40 centimeter hög.
Fjälltrav (Arabis alpina) kan bli ända upp till 40 centimeter hög. Foto: Susanne Lindholm

Hon har tagit fina närbilder av växterna och drömmer om att ge ut en bok med bild och text om fjällväxterna.

- På så sätt skulle ännu fler få tillgång till dem.

För den som vill återskapa en egen liten fjällträdgård så finns vissa blommor som fjällsippa, fjällkåpa och fjällnejlika att köpa på handelsträdgårdar. Om man har en sten på tomten är det bra att utnyttja den som en växtplats.

- Då kan man täcka med grus runt stenen och plantera växterna där. Ett annat alternativ är att gräva bort en del jord från tomten och ersätta den med jord blandat med grus och bygga upp en kuperad plats där växterna trivs, menar Ingrid Hellberg.

Fantastiska fjällväxter i trädgården

Fjällsippa är Lapplands landskapsblomma.
Fjällsippa är Lapplands landskapsblomma. Foto: Susanne Lindholm

Fjällsippa (Dryas octopetala).

Blommar: Juni och juli

Växer: Vanlig ovanför trädgränsen på kalkrik sand- eller skiffergrusmark.

Kuriosa: En av de första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Lapplands landskapsblomma. Har gett namn åt fjällsippheden, en vegetationstyp som brukar innehålla många ovanliga fjällxäxter.

Fjällnejlikan skvallrar om koppar i marken.
Fjällnejlikan skvallrar om koppar i marken. Foto: Susanne Lindholm

Fjällnejlika (Viscaria alpina).

Blommar: Juli och augusti (i fjällträdgården även i juni).

Växer: I fjälltrakterna på stenig eller grusig mark. Förekommer även på Stora Alvaret på Öland.

Kuriosa: Rika förekomster av fjällnejlika indikerar att det finns kopparmalm i marken.

Fjällsyra smakar syrligt av oxalsyra.
Fjällsyra smakar syrligt av oxalsyra. Foto: Susanne Lindholm

Fjällsyra (Oxyria digyna).

Blommar: Från juni till augusti.

Växer: I fjällen och ibland i skogsmiljö på fuktig mark.

Kuriosa: Har varit viktig i samernas kosthållning. Innehåller oxalsyra liksom rabarber och har en syrlig frisk smak.

Isranunkel blommar högst av alla i Sverige.
Isranunkel blommar högst av alla i Sverige. Foto: Susanne Lindholm

Isranunkel (Ranunculus glacialis).

Blommar: Juli och augusti (i fjällträdgården även i juni).

Växer: Högst upp på fjälltopparna.

Kuriosa: Isranunkel har höjdrekordet för blommande växter i Sverige då den påträffats på 2055 meters höjd på Kebnekaise.

Lapsk alpros är en lilleputt, blir bara fyra, fem centimeter.
Lapsk alpros är en lilleputt, blir bara fyra, fem centimeter. Foto: Susanne Lindholm

Lapsk alpros (Rhododendron lapponicum).

Blommar: I juni.

Växer: På kalkrik mark i fjällen, främst på fjällsipphedar.

Kuriosa: Blir oftast inte större än fyra till fem centimeter.

Tre tips för att skapa en egen fjällträdgård på tomten

1. Använd gärna en befintlig sten om det finns en sådan, täck med grus runt stenen och plantera växterna kring stenen.

2. Ett annat alternativ är att gräva bort en del jord och ersätta den med en blandning av grus och jord och skapa ett kuperat område.

3. Hämta aldrig fjällväxter ute på fjället utan köp växter som finns i handelsträdgårdar som fjällsippa, fjällkåpa och fjällnejlika.

Drömmer om en bok

Namn: Ingrid Hellberg

Ålder: 44 år

Bor: I Jokkmokk

Yrke: Fjällbotanisk trädgårdsmästare

Drömmer om: ”Ge ut en bok om fjällväxter med egna bilder och texter.”

Mer från Land