I säsong:
Vintersallaten är extremt lätt att odla. Sara bäckmo sår och kan skörda senare även om det snöat.
Vintersallaten är extremt lätt att odla. Sara bäckmo sår och kan skörda senare även om det snöat. Foto: Sara Bäckmo, Philip Bäckmo

De oansenliga rosetterna av gröna blad märks knappt i trädgården. De trycker sig själva mot marken och kan lätt tas för ogräs som blivit kvarlämnat och lyckats överleva. Men det här är bladgrönsakernas Rolls-Royce. De flesta känner den som mâche från matbutiken, där den köps i en liten plastpåse.

Helt ärligt liknar mina jordiga alster i köksträdgården inte alls innehållet i påsen, men det är samma grönsak. Med skillnaden att mina blad är så mycket godare, som allt som odlas i den egna trädgården förstås.

Nötig smak

Vintersallat har en fräsch nötaktig smak som passar fint tillsammans med de flesta andra grönsaker. Men det som gör den så odlingsvärd är att den är extremt köldtålig. En riktig vintergrönsak och av den anledningen borde alla odlare ha vintersallat i trädgården! Enligt experterna tål den ner mot minus trettio grader. Utomhus. Under snö. Genom att odla mycket vintersallat kan vi skörda färska blad också under vintern.

Sådden av vintersallat börjar i juli och slutar i september. I juli är hela köksträdgården knökfull av grönsaker och det finns väldigt lite yta att använda till direktsådd. Därför sås de första omgångarna i pluggbrätten. Trågen jag använder innehåller 150 celler, så på väldigt liten yta får jag fram många plantor. Vintersallaten sås med 1-3 frön i varje plugg och får stå på tillväxt tills det finns plats i landen. De sätts sedan ut på friland eller i tunnelväxthus allteftersom.

Så snart jag har yta ledig petar jag ner några rader eller gör en bredsådd. Bredsådd betyder att jag bara strösslar ut fröerna över jorden och krafsar ner. Så sent som i september sådde jag vintersallat i tunnelväxthus i år, både i bäddar rakt i jorden och i stora krukor. De gror och växer förvånande snabbt fastän luften är kylig. De allra senaste sådderna är fortfarande bara små, små bladrosetter och blir främst skörd sen vinter och tidig vår när de vuxit sig lite större.

En frodig rosett av vintersallat.
En frodig rosett av vintersallat. Foto: Sara Bäckmo, Philip Bäckmo

Eftersom vintersallat är så väldigt köldtålig behöver jag inte bry mig det minsta om den under varken höst eller vinter, annat än att skörda. Plantorna bara växer och ibland vattnar jag. Snacka om lättodlad!

Det finns dock ett problem som de vackert gröna bladen råkar ut för på hösten. Gråmögel. När det slår till ser det ut som om grå päls växer ut från bladen, som senare förstörs ett efter ett. Angreppen börjar på en liten, liten yta och sprider sig sedan till hela blad och plantor. Det är den fuktiga luften som ställer till det och det drabbar odlingsplatser i växthus likväl som på friland en fuktig höst.

Vädra och skörda

För att minimera angreppen är det allra mest effektiva att vädra växtplatsen ordentligt, om plantorna står i växthus.

En fin vinter kan jag skörda nästan varje dag. Den där lilla energikicken som de fina små bladen tillför är precis vad som behövs för att hålla trädgårdshumöret uppe när det är bistert ute. En näve blad kan bli en god lunchsmörgås tillsammans med några överblivna köttbullar, eller blandas med rivna färska rotsaker och frysta grönsaker till en matig sallad.

Bara att ha de där bladen gör mig glad och får mig att vilja äta och odla mer. För det är något speciellt med det som kan skördas mitt i vintern, när vi av tradition tyngts av att se odling som något omöjligt. Prova att så vintersallat nästa år, så får du uppleva det själv!

Förodlad maché planteras ut när det finns plats.
Förodlad maché planteras ut när det finns plats. Foto: Sara Bäckmo, Philip Bäckmo

Tre bladiga odlingstips

1. Ställ pluggbrätten utan bricka rakt på jorden mellan andra plantor som skuggar lite. Då behöver du inte vara så noga med vattningen eftersom rötterna kan ta det de behöver från jorden under tråget.

2. Odla tätt. På fröpåsarna står rekommendationer med plantavstånd på 10-15 cm. Det brukar jag aldrig följa. Jag strösslar ut fröerna lagom glest i en rad när jag direktsår och låter de växa upp tätt, tätt. Då blir det mycket att skörda på liten yta.

3. Våga utmana dig själv och odla under en period alla bladgrönsaker du behöver nästa år:

Sådd vinter: Spenat, sallat, svartkål

Sådd vår: Persilja, sallat, rucola

Sådd sommar: Sallat, vintersallat, vinterportulak

Sådd höst: Vintersallat, ärtskott, spenat

Frosten biter inte. Bladen kan tas in frusna och tinas i kylen.
Frosten biter inte. Bladen kan tas in frusna och tinas i kylen. Foto: Sara Bäckmo, Philip Bäckmo

Frågor och svar om vintersallat:

Kan jag odla vintersallat på sommaren?

Ja, det går alldeles utmärkt. Jag tycker dock att den är bäst att odla på vintern, helt enkelt för att nästan inga andra bladgrönsaker står kvar i landen då.

Mina plantor ser ut att ha självsått sig…

De frösår sig flitigt själva om de får stå kvar på växtplatsen. Många använder den därför som en flerårig grönsak i trädgården.

Vilka sorter odlar du?

Min favoritsort heter ’Vit’. Utöver den odlar jag ’Verte De Cambrai’ och ’Baron’. Den sistnämnda har jag inte odlat tidigare men de två övriga vet jag är bra. ’Vit’ är min favorit.

Plantorna ruttnar i landet, vad gör jag?

Ibland klarar de inte omväxlande temperaturväxlingar och kan stryka med. Ta bort de dåliga plantorna men låt resten stå kvar.

Behöver jag vattna plantorna på vinter?

Nej, på vintern klarar de sig oftast bra under långa perioder när det är kallt. Då växer de inte och behöver inte vatten för den sakens skull. Om jorden blir väldigt torr i till exempel ett växthus är det bra att vattna försiktigt eller lägga lite snö runt planteringen.

Läs också: Superlätt - mer lavendel utan att ta sticklingar

Läs också: Frukt och bär - 8 fina sorter att plantera

Publicerad: 1 december 2017

Mer från Land