Marie odlar bönan som utmanar de utländska

Marie Lönneskog Hogstadius står i sitt ljusa kök och steker de förkokta åkerbönorna i salt, smör och lite rapsolja. Bönorna är ljusbruna, liknar till formen närmast kikärtor. Vi tuggar i oss de lättätna bönorna som snacks, några lägger vi på mackor.

– Jag gillar smaken. Jag skulle säga att den är lite nötig och påminner om kastanj, säger hon.

Skördade två ton bönor

Vi befinner oss på den östgötska slätten, på 1800-talsgården Salvetorp en mil utanför Mjölby. Marie Lönneskog Hogstadius visar den ännu snötyngda åkerbiten på 0,7 hektar där hon och maken Staffan förra året premiärodlade åkerbönor. Runt två ton bönor skördade de då. I år ska bönorna få ta ytterligare lite större plats.

– Jag hoppas att svenska proteingrödor, som åkerbönan, ska göra att vi i framtiden slipper importera sojabönor, säger hon.

Att det råder en vegetarisk trend är uppenbart om man tittar i hyllorna i mer välsorterade matbutiker. På många håll kan man hitta många hyllmeter med vegetariska halvfabrikat, oftast baserat på importerad sojaböna. Förra året minskade också köttkonsumtionen per person i Sverige med mer än två kilo – ett tydligt trendbrott efter många år då köttätandet ökat.

Gråärtan hat blivit en delikatess

Att lantbrukskoncernen Lantmännen sedan förra året erbjuder både pasta och mjöl med inblandning av svenska bönor är också ett tecken i tiden. På en del krogar har också den delvis bortglömda kulturväxten gråärta fått en renässans, och anses närmast vara en delikatess.

– Jag ser att det finns en marknad och har tyckt att det är märkligt att det är så svårt att hitta svenskproducerade vegetariska proteiner, säger Marie Lönneskog Hogstadius.

Läs också: Odla din egen humle

Läs också: Trädgården med kretslopp – på riktigt

Läs också: Louise lämnade storstan och startade om i Härjedalen

Åkerböna som djurfoder

Åkerbönan är en gammal kulturväxt som funnits på matborden i Sverige tidigare, men försvunnit bort. Visserligen odlas den redan i dag i ganska stor skala, fast som djurfoder. Som människoföda är den nyligen återupptäckt.

Den sort Marie Lönneskog Hogstadius använder är förädlad och har inte den beska som åkerbönan annars har. Och hon ser många användningsområden för den nygamla bönan.

– Rostade i lösvikt till snackshyllan, eller kanske bönchips. Jag har även haft den som grund för hummus och falafel.

Inspiration för kockar

Vi förflyttar oss en mil från gården Salvetorp, över slätten till det närliggande samhället Skänninge och Trojenborgsskolan. Det är studiedag för barnen och grundskolekockarna i Mjölby kommun har inspirationsdag för att utveckla sitt vegetariska matlagande. Kökschefen för grund- och förskolor, Klaus Rinnegård, hetsar mellan stekhällar, värmeskåp och grytor.

På en av hällarna steks biffar gjorda på bland annat morötter, chili, riven halloumi – och Marie Lönneskog Hogstadius åkerbönor. "Mjölnarbiff från Salvetorp" har Klaus Rinnegård döpt sina skapelser till. Biffarna tilltalar både ögat och gommen.

Byt ut sojafärsen

Kökschefen tror att åkerbönan har en framtid i skolköken.

– Ja, det tror jag. I dag använder vi sojafärs till massor. Vi skulle kunna använda åkerbönsfärs i stället, säger han.

Även Marie-Louise Nydahl, måltidschef i kommunen, är på plats på skolan. Hon besökte Marie Lönneskog Hogstadius gård förra året, och såg både bönorna växa och tröskas. Hon tror på den lokalproducerade bönan och berättar om ett stort intresse även från grannkommuner.

Klimatsmart mat

Sedan återstår utmaningen att övertyga skolbarnen, fortsätter Marie-Louise Nydahl. Rätter barnen inte känner igen har ofta en uppförsbacke. Men med rätt kryddning kommer man långt, tror hon.

– Ibland måste vi utmana barnen lite. Och lära dem att vi, av miljöskäl, inte riktigt kan äta likadant i framtiden som vi gör i dag.

Intresset för åkerbönan handlar till stor del om dess fördelar ur ett grönt perspektiv. Men hur står sig då svenskt jordbruk som helhet ur ett miljöperspektiv?

Jo, ganska bra, menar experter från både Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), LRF och Naturskyddsföreningen som Land har talat med. Vi använder små mängder antibiotika, djuren är relativt friska och produktionen av mjölk och kött per djur är hög, vilket är bra ur klimatsynpunkt.

Brist på djur som håller betesmarker öppna

Vårt nordliga läge, med få skadedjur, gör också att vi inte behöver använda lika mycket växtskyddsmedel som man gör i sydligare länder.

Andra områden inom jordbruksproduktionen är svårare att jämföra. Dels för att det saknas fakta, dels för att de studier som finns pekar åt olika håll. Det gäller bland annat utsläpp av växthusgaser, näringsläckage från åkrar och total energianvändning.

Men visst har vi problem även i Sverige. Brist på djur som håller betesmarker öppna är en utmaning Naturskyddsföreningen lyfter. Följden blir bland annat minskad artrikedom, exempelvis av fåglar knutna till jordbrukslandskapet.

Hållbar matproduktion

Experterna är dock ense om en sak: Att ökad inhemsk produktion av baljväxter som linser och bönor är viktigt för att skapa en mer hållbar matproduktion.

– Vi måste tillgodose efterfrågan på svenska, vegetariska, proteinkällor så man inte behöver köpa sojabiff i affären, säger Hilda Runsten, hållbarhetsexpert på LRF.

Det är här åkerbönan kommer in. För en större inhemsk produktion av bönor har flera positiva konsekvenser. Kortare transporter är en sådan. Odlingen av soja har ofta skett på avverkad regnskogsmark i Sydamerika. Åkerbönorna binder också kväve från luften, vilket minskar behovet av annan gödsling.

Svenskodlade bönor ger arbetstillfällen

Svenskodlade bönor kan också bidra till intäkter och arbetstillfällen på landsbygden.

Redan i dag odlas en hel del bönor i södra Sverige, främst på Öland. Men vårt klimat innebär att bönodling norrut är svårt. Åkerbönan är dock tuffare än många av sina bönsläktingar och därför en möjlighet även på nordligare breddgrader.

Erik Fahlbeck, vicerektor på SLU i Uppsala, gläds åt att odlingen och användningen av baljprodukter ökar. Men han ser också utmaningar om exempelvis åkerbönan ska slå igenom på bred front.

– I så fall är det viktigt att utveckla recept och maträtter. Det behövs fler användningsområden, säger han.

Köttbullar på åkerböna

I Östergötland pågår detta sökande efter recept för fullt. På Trojenborgsskolan i Skänninge gjordes biffar på åkerbönan. I andra kommuners skolkök har bönan använts i sallader eller som grund för hummus. På Ombergs turisthotell har man gjort en åkerbönskräm som äts tillsammans med sallad.

Marie Lönneskog Hogstadius använde själv åkerbönan på familjens julbord.

– Vi gjorde alternativa köttbullar på åkerböna tillsammans med rotselleri och mycket gul lök, de blev väldigt goda.