Förbluffande fakta om svensk självförsörjning

I dag klarar Sverige av att förse fem miljoner människor med mat. Siffran skulle kunna fördubblas genom minskad import och ökad satsning på det svenska jordbruket, menar Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

”Äta morotskaka dag ut och dag in kan bli rätt tjatigt”, skriver tre representanter för LRF ungdom i ett inlägg på Aftonbladet debatt.

I våra grannländer ser det annorlunda ut. Finland och Danmark har en högre självförsörjningsgrad.

Se listan nedan för mer förbluffande fakta om den svenska självförsörjningen.

Morötter, spannmål och socker

Sverige är hundra procent självförsörjande på mjöl, morötter och socker, och 95 procent självförsörjande på ägg. Inget mer.

Nordiska grannar är bättre rustade

Finska bönder har EU:s högsta produktionskostnader. Trots det klarar grannlandet i öst av att försörja sig på egna livsmedel till 80 procent, något Land har berättat om i en tidigare artikel.

Vid EU-inträdet var Finland tydligt med att man ville ha ett starkt eget jordbruk. Kravet togs i beaktning och landet får årligen generösa EU-stöd för detta.

Danmark är ett stort exportland och har en självförsörjningsgrad på upp till 130 procent, enligt LRF:s agronom och näringspolitiska expert Lars-Erik Lundkvist.

– Norge ligger i nivå med Sverige totalt sett. De har ungefär en tredje del så mycket åkermark som vi men är desto starkare när det gäller basvaror som kött och mjöl, säger han.

Läs också: Köp svenskt! Bondens andel av din matpeng minskar

Läs också: Gröna vågen sveper över stad och land

Så mycket yta krävs per person

En odlingsyta om 500 kvadratmeter på friland räcker till att försörja två vuxna och två tonåringar med mat i ett år, vilket Land har berättat om i en tidigare artikel. Det var trädgårdsmästaren Jenny Helsing som i sitt examensarbete vid högskolan i Gävle undersökte och kom fram till detta.

Hon beräknade även att det krävs en timmes trädgårdsarbete om dagen för att sköta om odlingarna. För att alla fyra ska klara sig näringsmässigt behöver de odla bland annat potatis, broccoli, brytbönor, vitkål, kålrötter och rödbetor.

EU-inträdet har påverkat självförsörjningsgraden

På 1980-talet var Sverige hundra procent självförsörjande. Sedan dess har självförsörjningsgraden rasat och det är delvis på grund av EU-inträdet.

– När Sverige gick med i EU år 1995 trädde vi in på en tuff öppen marknad med pressade priser. Trots att fler har börjat köpa svenskt har vi inte lyckats ta igen det glapp som uppstod, säger LRF:s expert Lars-Erik Lundkvist.

Forskare menar att produktionen kan öka

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet är rörande överens om att Sverige skulle kunna öka produktionen av både grönsaker och kött.

”I Sverige har vi dock under de senaste 100 åren avvecklat drygt en miljon hektar åker och cirka en miljon hektar betes- och ängsmark. Sverige har alltså en icke oväsentlig outnyttjad resurs och skulle kunna producera mer mat”, skriver de.

I en slutreplik på SvD debatt undertecknad ett tjugotal forskare skriver de att det finns stora ytor outnyttjad mark lämplig för bete och odling i Sverige.

Partierna ser olika på självförsörjningen

Inför valet 2018 valde Sveriges partier att lägga olika mycket vikt och fokus på den svenska matförsörjningen.

I en genomgång som Land gjorde av partiernas förslag inför riksdagsvalet 2018 framkom att Miljöpartiet på sikt vill ha 100 procent självförsörjning av närproducerad och ekologisk mat medan Kristdemokraterna nöjer sig med 75 procent.

Branch- och företagarorganisationer hjälps åt

LRF och Livsmedelsföretagen har fått EU-pengar till ett gemensamt projekt som ska höja Sveriges självförsörjningsgrad. Genom ”Mer mat – fler jobb” ska organisationerna hjälpa bönder att växla upp sin produktion.

På sommaren är cirka 1 av 3 tomater som vi äter i Sverige svensk. Sett till hela året kommer 7 av 10 tomater i Sverige från Holland, enligt LRF.

Projektet erbjuder företagsanalys, kompetensutveckling, ledarutbildning och hjälp med rekrytering.

7 av 10 tomater kommer från Holland

Den svenska tomatodlingen är världsbäst vad gäller att minimera utsläppen av klimatgaser. I Holland värms växthusen upp med fossil naturgas medan svenska odlare i huvudsak använder förnybar energi.

Läs också: Elva saker du kanske inte visste om svensk mat

Därför räcker inte svenska äpplen

Trots att det står fruktträd i var och varannan svensk villaträdgård är självförsörjningsgraden på äpplen endast 20 procent. Det beror alltså på att hemträd inte räknas in i statistiken.

– Men även om vi skulle slå ihop yrkesmässig odling med hemträd gör det svenska klimatet det svårt att bli helt självförsörjande på all frukt och grönsaker. Vad gäller äpplen kan vi nog komma upp i 50 procent, säger Lars-Erik Lundkvist på LRF.