Blodapelsin i norr, fläskfärs i söder – så äter svenskarna!

Bor du i blodapelsinland? Söder om paltbrottet? Mitt i limpbältet? Land har, med kniv och gaffel, kartlagt vad som går hem på matbordet hos dig.

Publicerad: 18 oktober 2016

Vem har inte vimsat runt i ett obekant snabbköp, på fåfäng jakt efter något som borde finnas? Var är det rökta fläsket? Vem har gömt leverkorven och på vilken hylla har de ställt paltmixen?
Förklaringen kan vara att du tagit med dig köpvanor från en annan del av landet, för skillnaderna är ganska stora.

Land har samlat några av dem här, inte i form av ren statistik utan i ett hopklipp av aningar, fingertoppskänslor och observationer från svenska matproducenter från hela landet.
En av dem är Ann-Britt Avander på Topp Chark i Bastuträsk. Hon och hennes kollegor har hittat en magisk matgräns.

– Om man drar en linje från Skellefteå och västerut så säljs det mer palt norr om den. Min kollega som säljer på området nedanför, mot Västernorrland och Jämtland, säljer mer kroppkaka.

Så där sitter paltbrottet, drygt halvvägs upp i landets falukorvsdistrikt.
Läs nedan och upptäck fler spännande, lokala matfenomen.

Skåne: Region fläskfärs och kavringland

I Skåne görs till och med köttbullar av fläskfärs – en influens från Danmark. I Skåne finns och tyngdpunkten för kavringen. Orsaken tros vara närhet till tysk brödtradition. Till detta dricks malörtssnaps. I Skåne säljer snapsen Piratens Besk som bäst.

Gotland: Lokalt lamm i saffransland

På Gotland är saffran inte en julkrydda, som i resten av landet. Här säljer saffran året om. På Gotland är det inte heller någon idé att sälja utländskt lammkött.

Skaraborg: Grynkorvens vändkrets

Grynkorven har ett självklart centrum. Den här korven äts mest i Skaraborg.

Läs även: Hylla matlådan! 5 läckra luncher som gör kollegorna avundsjuka

Göteborg: Hönökaka-hörnet

Det ligger i Göteborg med omnejd. Den här brödtrenden är logisk med tanke på att det är där Hönö finns.

Norrland: Blodapelsinland

Norrut i landet har fruktinköpare i matvaruhandel upptäckt att det syrliga slår bättre. Två av tre blodapelsiner käkas upp ovanför Dalälven.

Umeå och uppåt: Parisarens rike

Ovanför Umeå finns parisaren, en hamburgare med en rejäl korvskiva på i stället för färsbiff. Parisaren uppfanns av Tore Strandh från Umeå på 1950-talet. Förebilden var en rätt som serverades på flyget mellan Stockholm och Paris.

Norr om Hudik: Distrikt falukorv

En tredjedel av falukorven äts upp norr om Hudiksvall. Här äts också mer än hälften av all korv på burk.

Södra Lappland: Syltat fläsk-fläcken

Fläsk brukar saltas först och tillredas sedan. Gör man tvärtom blir det syltat fläsk. Fläsk som först kokas och sedan får ligga i stark saltlage är julrätt i inlandskommunerna i södra Lappland. Utanför ”fläcken” är den inte särskilt känd. Det ryktas dock om att det finns en syltat fläsk-fläck i norra Bohuslän.

Skellefteå: Paltbrottet

En linje över landet från öster till väster i höjd med Skellefteå visar var palten långsamt övergår i kroppkaka.

Mellansverige: Limpbältet

Tvärs över landet mellan Västerås i norr och Linköping i söder äts det mest limpa. En trolig förklaring kan vara att det inte odlades så mycket vete där, det fick hämtas söderifrån. Brödet sötades för att hålla längre.

Småland: Isterbandet

Centrum för denna syrade delikatess ligger ihoprullat i Småland.

Hela Sverige: Vårt avlånga potatisland

Smaken för potatis skiljer sig åt i norr och söder. Grundregeln är att potatisen ska vara mjöligare åt norr medan de i söder vill ha fast. Trenden är så stark att mandelpotatis som odlas i Skåne odlas annorlunda än i norr för att styra mjöligheten.