Ull-experten: Inte konstigt att svensk ull slängs

Ny statistik visar att över 1000 ton av den svenska ullen slängs eller bränns, men Gunilla Larsholt är inte ett dugg förvånad. Hon skulle gärna vända upp och ner på hela ull-Sverige och ruska så att lockarna yr, så frustrerad är hon över bristen på kunskap och engagemang för den svenska fårullen.

Hon driver en garnförmedling för garn från svenska djur spunnet i Sverige. Där säljer en grupp entusiaster sina garner.

– Går skit in kommer skit ut, brukar jag säga.

Bättre klipp krävs

Hon listar eländesfaktorer från gräsrotsnivå till butikshylla. Enligt Gunilla avlas de flesta fåren för köttets skull, eller bara för att fåren ska vara slyröjare. Ullkvaliteten räknas oftast inte.

Det är viktigt att veta hur djuren ska fodras och hållas så att ullen blir ren och håller hög kvalitet. Ibland gör fårklippare saken värre.

– Ullen klipps sönder så att den är full med dubbelklipp (centimeterkorta bitar) som ingen vill ha när det ska spinnas. Varken spinnerier eller handspinnare. Ullen blir förstörd.

När Gunilla tar hand om sina egna fårs ull klipper hon för hand och sorterar första klassens ull från resten på en gång. Jämför det med en nyklippt fårfäll som rultas ihop på stallgolvet med höboss och allt.

– Men jag förstår att man inte kan klippa för hand när man har väldigt många djur. Men det går även att klippa så som jag gör med maskin. Och jag skulle gärna betala mer för att få fåret klippt så som jag gör men maskinellt.

Att ta hand om ull är något man får lära sig. Själv har hon gjort vartenda fel man kan tänka sig men ändå fortsatt med ullen. Det krävs envishet.

Konsumenterna styr

Men trots bristerna anser Gunilla att det är de svenska konsumenterna som är det stora problemet. Det är de som styr marknaden.

– Folk köper garn som är fullt av plast. Polyamid och polyester. Plast! Vår tid kommer att kallas för Plaståldern! Och visst reagerade folk när det kom fram hur merinofår behandlas i Australien. En kort stund, sedan glömmer de.

Oj, vilket mörker. Det låter ju helt omöjligt att vända men Gunilla kan peka på goda exempel.

– Vi vet inte hur man tar hand om fårull i Sverige men i andra länder lyckas man. Dessutom har andra ullproducenter här koll på sin råvara, till exempel de som har alpackor och angorakaniner. Där sorterar nästan alla sin ull vid klippning till skillnad från fåren.

Dags att tänka till

Men Gunilla är inte blåögd. För att fårproducenterna ska orka ändra på hur de jobbar krävs att det lönar sig att ta hand om ullen.

Hon vill se att Jordbruksverket bygger upp en svensk struktur för att samla in, processa och sälja svensk ull.

– Det är inte lätt när garn från andra länder är så mycket billigare men det måste gå. Här krävs att vi tänker på den svenska välfärden. Vill vi att de svenska spinnerierna, fårägarna och alla andra som arbetar och förädlar ull skall finnas kvar och kunna leva på det? Köp svenskt. Och tänk till! Hur kan importerade garner, skinn och kläder vara så mycket billigare än de svenska? Vem är det som blir lidande?

Läs också: 5 vårdande tips - så sköter du ditt fårskinn på rätt sätt

Läs också: Äntligen! En butik för helsvenskt ullgarn på riktigt!