I säsong:

Den rödgula neonskylten lyser varmt över entrén till folkparken. Genom den har tiotusentals dans- och festlystna smålänningar passerat genom åren.

Den välkända skylten med gulröda neonbokstäver lyser varmt över entrén.
Den välkända skylten med gulröda neonbokstäver lyser varmt över entrén.

De och flera andra berättar om sina upplevelser i den klassiska folkparken i den nya boken "Tyrolen – 60-talsparadiset i Småland", av skribenten Lena Birgersson och fotografen Anders Roos.

Lena får något varmt i rösten när hon berättar om Tyrolen.

– Jag tycker att jag får bli lite nostalgisk, för boken handlar ju om min egen ungdomstid, säger hon.

Alla typiska byggnader är kvar

Inga-Lena och Ingvar Johansson träffades på Tyrolen den 29 juli 1967. Inga-Lena kom hit för att se "Tages" uppträde på Stora scenen och Ingvar spanade in henne i publiken.
Inga-Lena och Ingvar Johansson träffades på Tyrolen den 29 juli 1967. Inga-Lena kom hit för att se "Tages" uppträde på Stora scenen och Ingvar spanade in henne i publiken.

Själv höll hon till på två andra småländska festplatser: Masten i Kristianopel och Björkängen i Gullaboås. Till Tyrolen kom hon först när parken fick sin renässans en bit in på 2000-talet. Trots det kändes den härligt välbekant. Korvbaren och Cloettakiosken, skjutbanan och scenen där Lill-Babs, Hep Stars och Bill Haley spelat. Alla typiska, välkända folkparksbyggnader fanns kvar.

– På 1960-talet hade hela Sverige en gemensam och ganska överblickbar ungdomskultur. Det var då vi fick Svensktoppen, Tio i topp och så vidare. ”Alla” lyssnade på Siw Malmqvist, Sven-Ingvars och Lill-Babs, artister som även uppträdde i folkparkerna.

Parken låg avigt till

Gunilla Johannisson fick dansa med idolen Emile Ford på scenen Valborgsmässoaftonen 1971. Den kortkorta klänningen hon bar den kvällen finns kvar. Och naturligtvis fick hon hans autograf efter showen.
Gunilla Johannisson fick dansa med idolen Emile Ford på scenen Valborgsmässoaftonen 1971. Den kortkorta klänningen hon bar den kvällen finns kvar. Och naturligtvis fick hon hans autograf efter showen.

En av de mest populära festplatserna i Sydsverige var just Tyrolen i Blädinge, i Alvesta kommun. Att parken låg lite avigt till spelade ingen roll. Vid den här tiden hade många ungdomar bil och kunde lätt köra en bit för att roa sig. Övriga cyklade eller åkte chartrad buss från Växjö, Alvesta och andra orter i närheten.

– På 1950- och 1960-talen blev dessutom den stora generationen 40-talister tonåringar, så det var mycket folk i rörelse, säger Lena.

Tyrolen slog upp portarna i maj 1962 och blev en omedelbar succé. På premiärkvällen spelade Östen Warnerbring och engelska The Phantoms inför en publik på nära 4 000 personer. Det räckte för att etablera Tyrolen som ”the place to be”. Från och med öppningen var det fullsatt varenda lördag sommaren ut.

Startades av lanthandlarson

Jan-Åke Agnsfeldt har två autografblock fyllda med kändisautografer från Tyrolen. En av troféerna: Agneta Fältskogs autograf. Han har även Benny Anderssons och Björn Ulveaus.
Jan-Åke Agnsfeldt har två autografblock fyllda med kändisautografer från Tyrolen. En av troféerna: Agneta Fältskogs autograf. Han har även Benny Anderssons och Björn Ulveaus.

Parkens ägare, lanthandlarsonen Olle Olofsson från Häradsbäck, kunde känna sig nöjd. Han hade kommit på att dans var ett bra sätt att dryga ut inkomsterna i lanthandeln, och redan som ung startat dansbanan Linkullen.

– Men Linkullen var bara öppen vintertid, så när festplatsen Björknäset (nuvarande Tyrolen) blev till salu såg Olle sin chans att komplettera med en sommaröppen dansbana, förklarar Lena.

Olle var vänlig, musikalisk och dansant, en påhittig entreprenör med fingertoppskänsla för vad som gick hem på 1960-talet. Under danskvällarna spatserade han ofta omkring och småpratade med sina gäster.

– Han var populär, både besökare och artister tyckte om honom.

1963 uppträdde schlagersångerskan Bibi Johns för första gången på Tyrolen. Efteråt klagade hon på att scenen varit alldeles för liten för hennes show. Så lagom till säsongsstarten 1964 lät Olle bygga både en ny utomhusdansbana och en stor utescen. Nu kunde Tyrolen ta emot ännu fler och större artister.

Tufft schema för artisterna

Den välkända skylten med gulröda neonbokstäver lyser varmt över entrén.
Den välkända skylten med gulröda neonbokstäver lyser varmt över entrén.

Ett urval av alla som uppträdde där är Little Joe, Emile Ford, Bill Haley and His Comets, Bobby Vee, Cornelis Vreeswijk, Anita Lindblom och Sten & Stanley.

– Men artisterna hade det tufft. Bill Haley och många andra uppträdde på minst två ställen varje kväll. Dånade in klockan 21 på en folkpark och körde en kort show på 40 minuter. Sedan vidare till nästa, berättar Lena.

När 1960-talet övergick i 1970-tal led folkparkseran obönhörligen mot sitt slut. Pizzerior, diskotek och pubar poppade upp lite varstans och människor roade sig på nya sätt. Folkparksdöden drog över Sverige, även Tyrolen.

– Samhället förändrades mycket runt 1976 när Tyrolen fick slå i gen. 40-talisterna hade blivit vuxna och skaffat familj. Våldsamma raggare skrämde bort publiken från folkparkerna. Det var många olika fenomen som bidrog.

På 80-talet bestod Tyrolens verksamhet mest av bilbingo på parkeringen. Då och då hyrde någon också parken för privata arrangemang. Till sist somnade Tyrolen in helt och 2006 bestämde sig Bo Olofsson, son till Ollebild], för att sälja parken.

Syskonskara köpte parken

Då fick en viss syskonskara Hector nys om att en folkpark var till salu. Bröderna, som driver kaféer och restauranger i Växjö och Malmö, blev genast nyfikna.

– En vinterdag åkte de dit och klättrade över planket. När de såg hur välbevarad parken var blev de helt saliga, säger Lena.

Bröderna och några andra eldsjälar slog till och köpte Tyrolen. 2007 öppnade den på nytt och är sedan dess en sorts modern folkpark. Ägarna har på en gång bevarat och förnyat.

– Alla gamla byggnader är kvar, så de som var här på 1960-talet känner absolut igen sig, Men i dag är publiken mycket mer blandad, säger Lena.

Varje sommar går hårdrocksfestivalen Muskelrock av stapeln på Tyrolen, och det finns festivaler även för syntare och Rockabillyfans. Trädgårdsdag, motorträffar och loppis är annat som står på programmet.

– Sedan tryfferar de med olika konserter. Jill Johnson har spelat där, och Weeping Willows. Bandets sångare Magnus Carlson knäföll på scenen under konserten och tackade för att han äntligen fått komma dit!

Om sommarkvällarna lyser nu åter den karakteristiska röda neonskylten över Tyrolens entré. Kulörta lyktor sprider ett milt sken över grusgången upp mot dansbanan. Förväntan och korvdoft ligger i luften, precis som förr.

– Att komma till Tyrolen en fin kväll är fantastiskt. Man blir häpen över hur välbevarat allt är, väldigt lite har ändrats sedan parken öppnade på 60-talet, säger Lena.

Folkparkerna blomstrade

De första folkparkerna växte fram i städerna på 1800-talet och på 1900-talet tog parkbyggena fart även på landsbygden.

I slutet av 1950-talet fanns omkring 250 parker över hela Sverige. De flesta drevs av arbetarrörelsen eller någon intresseförening.

Ingen alkohol fick säljas i folkparkerna, ändå söps och slogs det en hel del. Besökarna tog helt enkelt med sig egen sprit.

På 1940-talet växte dessutom en ny ungdomskultur fram, med jazzmusik, kolorerad veckopress och amerikanska filmer. Präster och medelklass förfasade sig över ”dansbaneeländet” men utan något större resultat.

Folkparkskulturen blomstrade på 1950- och 60-talen och kända artister, både svenska och internationella, spelade inför storpublik i parkerna. Runt mitten av 1970-talet var folkparkernas storhetstid över.

Publicerad: 12 juni 2017

Läs Sveriges största veckotidning för halva priset i tre månader!

Bacon ipsum dolor amet sausage short loin fatback filet mignon, doner meatball turkey.

99:- / mån

Passa på!

Mer från Land