Tin Gumuns slutar med fäbodbruket
Mjuka mular, ljusa sommarnätter och ett gammaldags sätt att leva - men också ett extremt hårt slit. Nu tar fäbodbrukaren Tin Gumuns ett känslofyllt farväl.
Uppdaterad: 2021-08-24

I 29 år har hon varit Karl-Tövåsens fäbod i Rättvik trogen. Hon kom dit som ung och jobbade där och lärde sig allt om hur man sköter kor, mjölkar, gör ost och kärnar smör.
Så småningom, år 2000, fick Tin Gumuns och hennes dåvarande man chansen att köpa fäboden som då var nedgången och med igenväxta marker.
I dag är det en välskött fäbod med gamla, grånade men upprustade, timmerhus. Landskapet runt fäboden är öppet med fina gärdsgårdar runt .
– Ja, vi har lagt ned många timmar och mycket pengar på fäboden. För vi vill att det ska vara fint, rent och ordentligt, säger Tin Gumuns.
Vann mot Skatteverket

Hon blev något av en rikskändis med sina långa flätor, förkläde och hätta för några år sedan då hon utkämpade en segdragen tvist med Skatteverket.
Den gällde kravet på att hon skulle ha ett elektroniskt kassaregister på sin fäbod, trots att den är K-märkt och saknar el och har usel mobiltäckning.
Även om hon vann den striden så tog den på krafterna.
– Ja, det kändes så orättvist att bli så ifrågasatt när man kämpar med att bevara ett gammalt kulturarv. Det sög ut energin ur mig, säger hon.
Läs också: Tin Gumuns, eldsjäl och fäbodproffs

Tin Gumuns har sett det som en viktig uppgift att föra ut kunskap om fäbodbruket. Så besökarna till Karl-Tövåsens fäbod har fått köpa en biljett och fått en knapp, och sedan en guidad visning på fäboden.
– Ja, jag vill inte besökarna bara ska gå runt och inte få veta något om vad de ser. Jag har berättat om fäbodlivet, visat dem djuren, hur man gör ost och kärnar smör, berättar hon.
Det har varit uppskattat, förra året kom över 4000 besökare till fäboden och kaféet där. Många kom flera gånger, då "besöksknappen" ger rätt till fria återbesök hela sommaren.
– En barnfamilj från Stockholm var här säkert tio gånger, jätteroligt. Både barn och vuxna verkar uppskatta att det är äkta, säger Tin Gumuns.
Men alla år med det hårda arbetet på fäboden, med arbetsdagar från klockan fem på morgonen och åtta på kvällen, har tagit ut sin rätt. Plus att hon jobbat med jordbruk och kor även vintertid.
– Jag har haft fysiskt tunga jobb hela livet och nu orkar min kropp inte längre, jag har ont lite överallt. Det inte känns lika bra längre och jag vill sluta med flaggan i topp, säger hon.

Nu hoppas hon hitta någon som vill ta över, och arrendera fäboden. Hon är gärna kvar som mentor och hjälper till.
– Det vore så roligt om någon seriös ville ta över driften. Jag lämnar kvar all utrustning, det är bara att ställa dit korna, säger hon.
– Det borde gå med tanke på det stora intresset för fäbod- och småbruk. De kurserna är fullsatta, det är som en ny grön våg. Men man måste också vara medveten om allt arbete som krävs. Kan man jobba hårt så kan det också löna sig ekonomiskt för fäboden går med lite vinst faktiskt, säger hon.
Fina kommentarer

Häromdagen lade hon upp ett känslofyllt inlägg på fäbodens Facebooksida med rubriken: En fäbodkullas tack och farväl!
På fäboden hemsida finns information för den som vill veta mer.
– Jag fick så många fina, kärleksfulla kommentarer, det var rörande att människor har uppskattat det jag har gjort på fäboden, säger Tin Gumuns.
Men hon kommer fortsätta att äga fäboden men arrendera ut den - och själv hyra in sig på ett mejeri och göra ost av mjölk hon köper från andra.
– Den ska heta Fäbodkullans ost och rent krasst är ju ost och kor det enda jag kan, säger hon och skrattar.











