Striden för älvdalskan fortsätter – tas till riksdagen
Kampen för att den unika älvdalskan, som idag talas av drygt 2 500 människor, ska erkännas som eget språk har pågått länge – och går vidare. Innan sommaren kan beslut fattas av riksdagen.
– Älvdalskan är älvdalingarnas själ. Det är språket man är uppväxt med och nyckeln till att förstå sin historia. Det är inte bara ord som kan översättas, utan en hel föreställningsvärld och kultur ligger i språket, säger Björn Rehnström som jobbar med frågan.
Nyligen var Björn en av deltagarna när en delegation från Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) och Språkförsvaret besökte riksdagen i Stockholm.
Lämnade namninsamling
De träffade ledamöter från konstitutionsutskottet och överlämnade en namninsamling med 3 310 namn som stöder de fyra motioner som nu kräver att älvdalskan ska erkännas som ett språk, vilka ska behandlas i riksdagen innan sommaren.
– Det kändes väldigt bra, tidigare har det funnits enstaka motioner som gått genom kulturutskottet. Nu plötsligt går det upp till konstitutionsutskottet som är betydligt tyngre när det gäller frågor kring olika gruppers rättigheter, säger Björn.
Med på Unesco-lista
Älvdalskan har erkänts som ett språk på vetenskapliga grunder av den internationella organisationen SIL International och fått en egen Iso-kod. Unesco listar det som ett av världens hotade språk.
– Allt fler lingvister och språkforskare menar att de kan bevisa att älvdalska är ett eget språk, inte bara en dialekt, säger Björn.
Dessutom berättar han att Europarådet är på älvdalingarnas sida.
– De har ett flertal gånger under många år starkt uppmanat svenska regeringen att göra en oberoende och vetenskaplig undersökning av om inte älvdalskan är ett språk, säger han.
Läs också: Ny trend: Allt fler vill tala meänkieli!
Fler pratar älvdalska
Ett erkännande skulle ge älvdalingarna en upprättelse för år av förtryck, enligt Björn.
– En del äldre har berättat att de som barn till och med fick stryk av läraren i skolan om de pratade älvdalska på skolgården, berättar han.
Det skulle även ge tillbaka stoltheten över det egna modersmålet och öppna möjligheterna för att undervisa och bevara språket, tror han.
– För det finns hopp. Allt fler yngre vill prata älvdalska idag, säger Björn.
Skulle kunna söka pengar
Dessutom skulle det bli möjligt att söka pengar från EU, från olika fonder och myndigheter för att jobba med bevarandet av språket.
– Och det skulle underlätta för kommunen att fatta beslut kring att stödja älvdalskan. Många hinder skulle undanröjas, säger Björn.
