Stark trend: 10 fantastiska exempel på när byborna tar över ägandet

När viktig samhällsservice läggs ner eller saknas tar bygdens människor själva över via ekonomiska föreningar eller andra ägandeformer. Det är framtidens melodi för landsbygden och här är tio spännande exempel.

Publicerad: 19 januari 2016

1. Backe

Utvecklingsgruppen Fjällsjö Framtid med säte i Backe, Strömsunds kommun, räddade ett hyreshus som stått tomt och skulle rivas. Huset rymmer nu affärslokaler, föreningsverksamhet och en byaservice där man kan hyra snöskottning med mera. Verksamheten har skapat en rad arbetstillfällen.

2. Stavsjö

Utvecklingsbolaget Kiladalen driver en digital lanthandel i Stavsjö, Nyköpings kommun. 83 aktieägare, enskilda familjer och lokala entreprenörer, satsade tillsammans 200 000 kronor i aktiekapital för att få fart på lokal samhällsservice. Bolaget köpte den nedlagda skolan och avtalade med landstinget om att på prov öppna en sköterskemottagning i fastigheten som nu heter Stavsjögården.

Läs också: Byggde äldreboende – för att barnfamiljerna skulle få plats i byn

3. Docksta

Bordtennisklubben i Docksta, Kramfors kommun, har sedan 1980-talet räddat skolan, äldreboendet, flera hyreshus från rivning, den lokala festivalen med mera. En del räddade verksamheter har efterhand tagits över av andra entreprenörer, till exempel den riksbekanta toffelfabriken.

4. Gotland

Utvecklingsbolaget Nygarn i Östergarn på Gotland köpte det gamla skolhuset 2008 och gjorde om det till företagshus där idag över tio företag hyr in sig. I huset finns också servering och annat som gör livet trevligare för småföretagarna och skapar kontakter.

5. Skattungbyn

På orten i Orsa kommun finns en lång tradition av folkligt engagemang. När butiken stängdes för 20 år sedan dröjde det inte länge innan byborna bildat en ekonomisk förening, skramlat ihop kapital och startat butiken på nytt. Sedan dess har den drivits med stor hjälp av ideella krafter och smarta lösningar. När kommunala byskolan lades ner drogs en ny skola igång för att inte barnfamiljer skulle flytta och därmed hota butiken.

Läs också: Kommunen nekade barnen skolskjuts – då ryckte pensionärer in

6. Trolle Ljungby

Trolle Ljungby skola/förskola i Kristianstads kommun ägs av Trollebygdens byaskolors ekonomiska förening sedan kommunen lade ner byskolan 2009. Skolan är en av Sveriges äldsta som är i drift. Föreningen startade redan 1993 en förskola i grannbyn Nymö.

7. Offerdal

Landsbygdens sjukvård lever under hot om neddragningar och längre avstånd för medborgarna. I Offerdal, Krokoms kommun, är hälsocentralen sedan 2010 ett medborgarkooperativ och ägs av Offerdalsbygdens befolkning. Målsättningen är att förbättra och bevara servicen för befolkningen.

Läs också: Byarna på Österlen gör succé genom att vara unika

8. Ambjörby

Fotbollsklubben Nordvärmlands FF är drivkraften bakom en ekonomisk förening som tog över lanthandeln i Ambjörby, Torsby kommun 2010. Satsningen är flerfaldigt prisbelönt och klubben är moton också i andra verksamheter, som secondhandbutik och fritidsgård.

9. Ljustorp

Bymacken i Ljustorp, Timrå kommun, invigdes 2014 och blev en framgång vilket visar på behovet av tankställen på landsbygden. Företagare på orten sponsrar macken och många bybor är delägare via ByMacken Ljustorps ekonomiska förening.

Läs också: Jan blåste nytt liv i macken

10. Röstånga

Orten i Svalövs kommun har fått ny energi tack vare föreningen Röstånga tillsammans som samordnar folkligt ägande och nya grepp. Sommaren 2012 köpte man via sitt bolag Röstånga Utvecklings AB stationsbyggnaden som länge stått tom. Man sålde nästan 400 andelar till bybor som därmed blev delägare i själva fastigheten.

Nu har byn åter fått den mötesplats som man saknat. Stationen har blivit en populär restaurang. Krögare är två syskon, tillika hemvändande Röstångabor.

Läs också: Byarna växer så det knakar – kolla exemplen ort för ort