Så klarar du ett långvarigt strömavbrott

Tillgång till livsmedel och läkemedel är livsviktiga funktioner som måste fungera vid en kris. Riksrevisionen har därför granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat förutsättningar för detta och konstaterar att det finns flera brister.

– Riksrevisionens bedömning är att det finns oklarheter när det gäller vem som ska göra vad, och när. I värsta fall kommer det att innebära att viktiga åtgärder försenas eller inte blir gjorda alls, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Inga läkemedel

Tidigare hade Sverige mat och läkemedel i beredskapslager men dessa är, med undantag från läkemedel mot influensa, avskaffade. Vid omregleringen av apoteksmarknaden för snart tio år sedan avvecklades även det ansvar som Apoteket AB hade för läkemedelsförsörjning i kristid.

Om Sverige ställs inför en kris, till exempel ett långvarigt strömavbrott, skulle det märkas redan efter ett dygn då färskvaror som bröd, fisk och kött skulle ta slut i butikerna.

Hur menar du att våra lager finns på vägarna?

– Eftersom vi inte har några beredskapslager kvar så bygger vår mat- och bränsleförsörjning på att det transporteras ut till butiker och tankställen. Om strömmen går slås vår kommunikation ut. Vi kan inte tanka bilarna som transporterar maten. Det skulle också snabbt bli kallt i våra bostäder, även på sommaren såvida man inte har en egen värmekälla - en vedspis eller braskamin till exempel.

Läs också: Om kriget kommer är tillbaka – i ny tappning

Läs också: Norskt test: Gamla kaminer renare än väntat

Behövs depåer

Niklas Kämpargård anser att samhället behöver bygga upp sin civila beredskap igen med förråd av mat, bränsle och andra viktiga depåer runt om i landet.

– Vi behöver se över våra strukturer - göra en slags nystart så att vi har en grund för det civila försvaret.

Men tills vidare kan man som privatperson tänka över hur man kan klara ett långvarigt strömavbrott.

– Fråga någon äldre släkting om hur de levde förr. Många odlade själv för husbehov eller köpte rotfrukter som man tog till vara, genom inläggningar till exempel. Skaffa en alternativ värmekälla, gärna en fotogenkamin med en kokplatta som det går att koka vatten och mat på, tipsar Niklas Kämpargård.

Här är Niklas 5 bästa kristips

1. Värme. Sprid inte ut er - se till att samlas i ett rum. Finns det ingen värmekälla i lägenheten/huset så alstrar åtminstone vi människor värme som vi kan dra nytta av.

2. Vatten. Skaffa 10-litersdunkar att lagra vatten i. De ska vara rena och förvaras mörkt och svalt. Vattnet håller i flera år om dunkarna är rena. Man kan också ha för vana att byta vattnet var 6:e månad. Om du har egen vattenpump - skaffa ett 12-voltsbatteri som kan driva den.

3. Maten. Lägg upp ett förråd med basmat som du gillar. Använd ditt vanliga skafferi och ett reservskafferi. Se till att ha två paket av dina basvaror i respektive skafferi och ha rotation på varorna. Om du använder ett pastapaket så flytta över ett paket från reservskafferiet och fyll på med nytt. På så vis blir inte maten gammal.

4. Sanitet. Förbered hur du ska göra med dina toalettbesök. Bor du i lägenhet riskerar det att bli stopp i avloppen efter några dagar. Kanske måste du gräva en toa utomhus - prata med dina grannar hur ni ska lösa situationen.

5. Kommunikation. Se till att du kan kontakta dina närstående. Skaffa en så kallad powerbank, extrabatteri, att ladda mobiltelefonen med.

– Vi skulle snabbt märka av det eftersom våra lager i dag finns på vägarna, säger Niklas Kämpargård som bloggar på Land.se och som även skrivit ”Krishandboken - Allt du behöver för att klara dig”.

Läs också: Skaffa ett matreservlager: Detta bör du ha hemma vid en kris

Läs också: Experten guidar: Så rustar du hemmet för en kris

Läs också: Folkhögskola startar utbildning för "preppers"