Jämtländska kommunalråd: ”Vi behöver de asylsökande och nyanlända”

Migrationsverket bantar ner sin verksamhet hårt och snabbt i region norr. Det innebär bland annat att ett kontor i Östersund och en mottagningsenhet i Kiruna stängs. Samtidigt avvecklas ett stort antal boendeplatser. Bara i Jämtland handlar det om 900 platser.

Begär omprövning

Länets åtta kommuner har protesterat och begärt att Migrationsverket omprövar beslutet. De har också bett om ett möte med verkets generaldirektör Mikael Ribbenvik utan framgång.

– Samtliga ledande politiker i länet har begärt att få träffa honom men han vägrar. Det är upprörande. Migrationsverket borde anvisa människor hit men gör precis tvärtom, säger Bosse Svensson, centerpartistiskt kommunalråd i Östersund, och fortsätter:

– Östersund växer men det räcker inte. Vi behöver mer folk. Kringkommunerna behöver också inflyttning för sin överlevnad och demografi. I Jämtland har vi dessutom varit väldigt bra på att ta hand om de som kommer hit och få dem i arbete.

2 av 3 nyanlända har fått jobb

I Östersunds kommun har 65 procent av nyanlända fått jobb eller börjat studera efter etableringsperioden på ungefär två år. Det är 20 procentenheter bättre än riksgenomsnittet.

– Jag kan faktiskt inte förstå varför man inte skickar folk till kommuner där de är välkomna. Även om man bara ser på det ur en ekonomisk synvinkel så borde det vara logiskt. Om vi lyckas få in sex av tio i arbete efter 90 dagar är det mycket pengar i försörjningsstöd som inte behöver betalas ut, säger Bosse Svensson.

Kritik även från Krokom

Kommunalrådet i grannkommunen Krokom, Malin Bergman (C), är också mycket kritisk.

– Krokom har varit jätteframgångsrika och tagit emot ett stort antal asylsökande sedan 2015. Vi har bostäder och arbetsplatser som är bra på att ordna jobb och praktik. Det finns också en stor vilja från civilsamhället att hjälpa till, säger Malin Bergman.

Hon har liksom Bosse Svensson svårt att se det långsiktiga och logiska i Migrationsverkets beslut.

– När det blir en minskad ankomst av asylsökande gör man det klassiska misstaget att centralisera till större städer. Kan man aldrig vända på den här normen? Det har ju fungerat bra hos oss. Vi behöver de nyanlända som arbetskraft och för att kommunen ska utvecklas. I dag har vi problem att rekrytera inom vård, omsorg och skola, säger Malin Bergman.

De utlandsfödda är en viktig faktor

Som mest har Krokom haft 250 asylsökande i kommunen. Vid årsskiftet var siffran 208 och den sjunker stadigt. I slutet av juni ska Migrationsverket ha lagt ner all verksamhet i Jämtland. Det innebär också att det inte kommer några nya asylsökande och bara ett fåtal nyanlända, alltså personer som fått uppehållstillstånd och anvisats en plats.

– Våra utlandsfödda är en viktig tillväxtfaktor. Vi har folk här som får jobb redan under asyltiden. Personligen har jag svårt att förstå varför man då ska tvångsförflytta människor till orter där de i vissa fall inte är jättevälkomna, säger Elisabeth Wickzell, verksamhetschef arbete och integration i Krokom.

De asylsökande har gett nytt liv

Enligt Elisabeth Wickzell har många asylsökande bosatt sig på orter i Krokom som andra valt bort. Det har gett de orterna nytt liv.

– I Föllinge är till exempel en fjärdedel av befolkningen utlandsfödda och nu försvinner de. I Kaxås riskerar skolan nedläggning på grund av att elevunderlaget blir för litet.

Tvångsförlyttningarna får kritik

Även ur humanitär synvinkel är tvångsförflyttningarna problematiska menar Elisabeth Wickzell, Bosse Svensson och Malin Bergman.

– Flytten sker med bara två veckors varsel för de här människorna. De får packa två väskor per person, lämna skola och vardag och flytta till en plats de inte känner till mitt i terminen. Att vi behandlar folk så här i Sverige 2019 är inte okej ur ett mänskligt perspektiv, säger Malin Bergman.

Land har utan framgång sökt Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket, för en kommentar.

Läs också: Här försvinner 132 av Arbetsförmedlingens kontor