Hon fick sparken – nu säljs hennes mästerverk för hundratusentals kronor

Prästdottern från Vadstena såg på Stockholmsutställningen 1897 en orientalisk matta som föreställde ett nattligt himlavalv. Och i ett brev till vännen Carl Malmsten skrev hon många år senare om sina tankar: ”Av detta blå skall jag göra en stjärnhimmel, tänkte den ungdomliga entusiasten inom mig. Om jag någonsin skulle kunna skapa något liknande skulle mitt liv inte ha varit förgäves – och så gjorde jag vävnaden Staffan Stalledräng!”

Men det skulle hon inte ha gjort.

Som föreståndare på hemslöjden i Malmö skulle hon enligt dåtidens trend kopiera, inte skapa nytt. Inte göra egna mönster och absolut inte blanda orientaliska impulser med den skånska allmogekonsten och sin egen inspiration från naturen.

Så när Staffan Stalledräng visades på Stockholmsutställningen 1909, och köptes av Röhsska museet året därpå, var måttet rågat. Märta Måås-Fjetterström fick sparken och det har vi all anledning att vara glada över. Det blev starten på hennes konstnärliga bana och i dag pryder hennes mattor golven världen över i kungliga slott och på svenska ambassader.

Vävskola i Vittsjö

Under julen 1911 slickade Märta sina sår hemma i prästgården i Vadstena. ”För närvarande ligger jag i ide” skrev hon från föräldrahemmet.

Ett landskap Märta kom att älska och hämta inspiration från men hennes vision var: ”Men märk väl att naturstudium och naturkänsla äro icke detsamma som naturalism. Textilkonsten kräver sträng stilisering och behärskning. Man måste kunna omsätta sin kunskap och sin formvilja så att formen får intresse: ett själsligt innehåll.”

– Men havet inspirerade henne inte, snarare den östgötska slätten, berättar chefen för MMF AB i Båstad, Angelica Persson, som ser till att arvet efter Märta Måås-Fjetterström hålls levande.

Det var 1919 som Märta öppnade sin textilverkstad i Båstad och hon ledde den fram till sin död. Sedan dess har arvet efter henne vårdats och skisser och instruktioner har gått i arv från väverska till väverska.

– Med henne från Vittsjö följde fem väverskor och fler anställdes. Hon var mån om att behålla sina anställda, efter fem år fick en väverska material till den matta hon själv valt ut. Väva den fick hon göra i ateljén på sin fritid, berättar Angelica Persson.

Här vävs än i dag Märtas mattor och skickliga väverskor tar hand om skadade och slitna mattor. I ateljén kan man inte bara beundra Märtas egna skapelser utan även kompositioner gjorda av hennes efterföljare.

Känsla för kyrkorummet

Ett annat arv från Vadstena som Märta tog med sig var känslan för kyrkorummet. I Båstad finns tre verk som bär hennes signum. Mattan framme vid altaret, antipendiet Lammet framför altaret och flossamattan Eken i sakristian.

– Ni måste gå till Mariakyrkan och titta, säger Angelica Persson.

I sin skissbok skrev Märta 1899: ”Jag sov och drömde att livet var plikt, vaknade och fann att livet var skönhet.” Hon jämförde sitt mönsterskapande med musik berättar An­gelica Persson.

– Precis som ett stycke musik är skapat av kompositören, nedtecknat på notpapper för att kunna dirigeras och spelas av olika musiker i många generationer, är hennes konst.

Att vara väverska i ateljén i Märta Måås-Fjetterströms efterföljd är att balansera på en tråd mellan att vilja lyda och våga själv.

Märta Måås – Nyskapande svensk textilkonstnär

Namn: Märta Livia Vilhelmina Måås-Fjetterström.
Född: Den 21 juni 1873 i Kimstad i Ös­tergötland. Växte upp i Vadstena. Hon avled den 13 april 1941 i Båstad.
Yrke: Textilkonstnär. Väckte stor uppmärksamhet på Stockholmsutställningen 1909 med bildväven Staffan Stalledräng. Fick ett definitivt genombrott 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall.
Kända verk: Staffan Stalledräng, Sankt Göran och draken, Hjorthagen och Enhörningen.