Hård kritik mot landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet är till för att utveckla landsbygden och leda till ”smart och hållbar tillväxt för alla”, men utformningen har gjort det svårt att nå målen. Dessutom har ansvariga myndigheter inte fått tillräckliga förutsättningar att göra sitt jobb.

Regionala behov

Från början fanns ambitioner att se till de regionala behoven av landsbygdsutveckling. Riksrevisionen konstaterar dock att det bara gjordes i begränsad utsträckning när företags- och projektstöd utformades och pengarna fördelades.

"Det begränsade regionala inflytandet riskerar att minska intresset för programmet bland regionala aktörer", skriver Riksrevisionen i sin rapport.

Små budgetar

EU har vissa krav på hur landsbygdsprogrammet ska genomföras, men medlemsländerna kan delvis själva bestämma utformningen. Den svenska regeringen valde ett brett programupplägg med ett stort antal åtgärder med små budgetar.

Det är något som försvårat arbete med landsbygdsprogrammet.

– EU:s regelverk är komplicerat och ställer krav på omfattande dokumentation och nya it-system för rapportering. Tillsammans med det breda svenska programmet har det medfört ökade administrativa kostnader och försenade utbetalningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Läs också: Framgångsbyn: "Så här gör vi för att fortsätta lyckas"

Läs också: EU vill koppla upp glesbygden – satsar 120 miljoner euro på wifi

Läs också: Pontus i Bergsjö: "Vi har väntat längst i landet på fiber"

37 miljarder kronor

För den nuvarande programperioden 2014–2020 finns det cirka 37 miljarder kronor för det svenska landsbygdsprogrammet. Ungefär 60 procent består av svensk medfinansiering. Det har inte gjorts några uppföljningar eller utvärderingar av arbetet inom landsbygdsprogrammet under den tid det pågått.

– En stor del av landsbygdsprogrammet finansieras med svenska skattemedel. Det behövs kunskap om resultat och effekter för att avgöra om målen nås och om programmet genomförs på ett effektivt sätt, säger Helena Lindberg.