Här är kommunens besked till barnen – du kommer att tappa hakan

– Vi fick en frist på en månad, för att komma med betydande besparingar som vi gör själva. En slags arbetsinsats, säger Erling Fredriksson som har barn i skolan.

Föräldrarna kom med förslag på att själva utföra lättare vaktmästarsysslor, hålla biblioteket öppet och sköta snöröjning. Det skulle spara kommunen 300 000 kronor.

Besked en vecka innan

Men det räckte inte. En vecka innan beslutet skulle fattas om framtiden för skolan specificerade kommunen att besparingarna var tvungna att uppgå till en halv miljon.

– Premissen är helt galen, men vi fick i alla fall en siffra vi kunde förhålla oss till, det var positivt eftersom det varit så luddigt. Vi har haft en vecka på oss att komplettera, vilket vi gjort.

"Ett rimligt belopp"

Evgeny Krakov, socialdemokrat och ordförande i kultur- och utbildningsnämnden, i Pajala förklarar det sena beskedet:

– Vi var tvungna att själva på något sätt landa i ett ställningstagande, vad vi ansåg var ett rimligt belopp. De här processerna har ju pågått i flera år, så de har ändå varit medvetna om vad som är i görningen.

Skaffade sponsringsavtal

Lösningen blev, förutom att en föräldraförening tar över vissa sysslor, bland annat ett större sponsringsavtal med ett sågverk i byn som under året levererar pellets för uppvärmning.

– Vi har haft några andra spår, men man hinner ju inte på en vecka. Vi har levererat det de har krävt. Jag utgår från att vi är i hamn. Att skolan är säkrad för en längre framtid, vi har ett stabilt elevunderlag de närmaste fem åren, säger föräldern Erling Fredriksson.

Problem med lärarbrist

Beslutet hos nämnden blev också följdriktigt att hålla skolan öppen. Men kommunen har tidigare lyft problem med lärarbrist och små elevgrupper, så frågan blir hur länge.

– Vi kommer att göra en överenskommelse med den här föräldraföreningen, så vi antar deras bud. Föräldrarna föreslår ett avtal på ett år, de vill antagligen själva se att de kan sköta de delar som de åtagit sig. Vi får se, nu är det upp till bevis, säger Evgeny Krakov.

Kommunens ansvar

Evgeny Krakov håller med om att det ekonomiska ansvaret egentligen ligger på kommunen.

– Absolut det gör det, men man kan säga att om vi skulle ha löst det på vårt sätt så skulle vi ha stängt skolan. Men vi förstod att den betydde mycket för dem, de ville ha kvar den, så vi sa: ”Om ni vill lösa det på något annat sätt är vi öppna för förslag”, säger Evgeny Krakov.

Du låter inte glad?
– Jag är trött, väldigt trött. Det är mycket att få den här skolorganisationen att gå ihop, det är ont om pengar, ont om lärare och gott om problem.

"Sparar på små platser"

I dag bor det cirka 6 200 personer i Pajala kommun, varav 2 000 i Pajalas tätort. De har landets sjätte högsta kommunalskatt på 34,84 kronor.

– Det har blivit som en naturlag i samhället att de små platserna ska man spara på först. Sparandet i kommunen måste ju ske solidariskt. Vi kan inte lägga ner hälften av kommunen och säga att nu måste vi anpassa oss till verkligheten. Det är en rättighetsfråga, man måste ju på något sätt kunna bo var man vill. Plötsligt vaknar vi upp en dag och inser att vi har raserat hela glesbygden, säger Erling Fredriksson

Började i friskola

När årskurs 6-9 flyttades från Tärendöskolan till Pajala valde flera föräldrar att låta sina barn börja i en friskola i Kangos istället, eftersom de erbjöd skolskjutsar som gick direkt från byn till skolan och hem. Alternativet var länstrafiken till Pajala som skulle ta en timme vardera riktningen.

– Kommunen förlorade på ett bräde cirka 2,5-3 miljoner totalt i skolpeng. Det spräckte deras besparingskalkyl. Det är klart att det blev jobbigt för kommunen att det blev så. Men i vår familj fick vår son två timmar mindre tid borta per dag. På ett år blir det mycket tid som jag får träffa min son och han får ta det lugnt. Nu säger de att för att vi skickade våra barn till Kangos så blev det här konsekvensen. Det har på något sätt spårat ur. Men jag är positiv, nu kanske den här låsningen kan släppa, säger Erling Fredriksson.

Önskat gemensamt beslut

Han säger att han hade önskat att kommunen och föräldrarna kunnat ta fram ett beslut gemensamt.

– Då hade vi hunnit mycket längre. Vissa byar måste driva allt själva för att få finnas, men någonstans går det en gräns där vi också måste få ha ett liv.

"Går inte att värdera"

Men Erling Fredriksson påpekar att det finns något positivt i det hela.

– Även om premissen är helt fel att det ska ställas ett så här högt krav på oss så finns det ju fördelar med ett engagemang i byn, det går inte att värdera i pengar. Det är därför man håller ut så länge, det finns en glädje också i att samverka och lösa saker.