Han berättar historien om alla syskon som drivit jordbruk ihop

I filmen Änglagård med Helena Bergström och Rikard Wolff möter vi bröderna Ivar och Gottfrid som lever tillsammans på en gård i byn.

Men aldrig tidigare har någon uppmärksammat alla de bröder och systrar som bott kvar på sina hemgårdar och tagit över jordbruket efter sina föräldrar.

Vanligast runt andra världskriget

Genom offentliga dokument och intervjuer med Landläsare har Martin Dackling, historiker vid Göteborgs universitet, kommit fram till att det var mycket vanligare än man tidigare trott.

Allra flest var syskonjordbruken före och efter andra världskriget. Då drevs nästan var femte ärvd gård av ogifta syskon. I vissa socknar var det så mycket som en tredjedel.

– Jag blev förvånad över hur många det var. Det här är en okänd del av landsbygdshistorien. Men nästan alla som vuxit upp på landsbygden känner igen den här typen av familjer, säger Martin Dackling, som är aktuell med boken Istället för äktenskap – Att driva jordbruk med syskon i 1900-talets Sverige.

Brist på arbetskraft

Han berättar att syskon som drev jordbruk var mycket ovanligt under större delen av 1800-talet. Men under 1800-talets slut och 1900-talets början blev de allt vanligare.

När industrin börjat komma i gång blir det brist på arbetskraft på landsbygden, eftersom fabrikerna gav bättre betalt.

– Det blev dyrt att få tag i arbetskraft till gårdarna. Samtidigt var det fint att vara bonde, som uppfattades som övre medelklass. Ett alternativ var då att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta.

Slapp flytta till stan

De avstod alltså kärleksrelationer och att bilda familj, men i stället slapp de flytta in till stan och arbeta i industrin eller bli tjänare.

– När landsbygden förändrade sig väldigt snabbt så blev det här ett legitimt sätt att leva sitt liv. Det innebar vissa uppoffringar, men syskonen kunde hålla ihop gården, leva hyfsat gott och ha sin status kvar.

Att bröder och systrar drev gårdar ihop fortsatte vara ett vanligt inslag på svensk landsbygd ända fram till 1900–talets slut. Då började det betraktas som ett konstigt sätt att leva.

Tack vare Lands läsare

Det var genom en efterlysning i Land som Martin Dackling kom i kontakt med lantbrukare som levt med sina syskon i hela sitt liv och deras syskonbarn.

– Jag vill tacka Lands läsare – utan dem hade det inte gått att göra den här forskningen. Genom intervjuerna har jag fått reda på hur det såg ut konkret i de här hemmen och jag fick en mycket närmare förståelse.

Läs också: Så stred filmaktuella Astrid Lindgren för landsbygden

Läs också: Syskonpar med unik boskapsras blev film – nu kan du se den

Land Shopping: Landet som inte längre är – här kan du köpa boken