Följ med till julkalenderfabriken i Kumla!

Fyrtioåtta julkalendrar hänger snyggt uppradade i en fabrikskorridor i Kumla.

Bland rariteterna återfinns Teskedsgumman, Trolltider, Albert och Herbert och många av de andra kända julkalendrar som spelats i TV och radio.

– Julkalendrarna är inte vår största inkomstskälla men kanske den mest kända, säger Benny Stenmark, account manager på Schurpacks kartongfabrik.

Fem minuters radiokalender

I år är det 60 år sedan den första Julkalendern sändes i Sveriges Radio, söndagen den 1 december 1957. Men bara fem minuter och endast i radio.

Först tre år senare hängde televisionen på idén. Man sjöng julvisor, pratade julklappar och öppnade första luckan i en adventskalender som hade publicerats i programtidningen Röster i Radio-TV.

Teskedsgumman blev succé

Tidningarna visade de första åren ett ganska förstrött intresse för de båda mediekanalernas julkalendrar.

Inte förrän 1967, när mer än två miljoner tittare intresserat började följa Teskedsgumman, vände det. Sedan dess har bevakningen varit intensiv. Med både ros och ris.

De första åren samarbetade TV och radio i temat av kalendrarna, men organisationen kring två manus blev till sist så omständig att man 1973 valde skilda ämnen.

Kartongfabrik i Kumla

Produktionen la man ut på dåvarande Rinaldo/Johansson kartongfabrik i Kumla, föregångare till nuvarande Schürpack Sweden AB

– Vi fick förfrågan från Sveriges Radio om vi ville producera julkalendern och antog genast förslaget, säger Hans Gullberg, innesäljare som varit med sedan starten.

Första tryckningen för Kumlafabriken var radions Tjong i baljan och TV:s Mumindalen.

Läs också: Julkalenderns dolda budskap ska göra barnen till fenor på miljö

Läs också: Älskade klassiker! 10 bästa julkalendrarna genom tiderna

Läs också: Stick- och garnbrist efter Selmas möss-succé

Kända tecknare

Sveriges Radio har kommit att engagera många kända tecknare för julkalendrarna. EWK Ewert Karlsson, Ilon Eikland, Sven Nordqvist och Björn Berg, bland andra.

Den första kalendern hade bara luckor att öppna. Men det har sedan skiftat mellan luckor och figurer att klistra upp eller bådadera på samma kalender.

Undantaget var Fem myror är fler än fyra elefanter 1977 som var uppbyggd kring svenska alfabetet och hade 28 bokstäver istället för siffror.

Exklusivare med åren

Med åren har julkalendrarna blivit exklusivare. Till exempel Allrams höjdarpaket 2004 som både var präglad och glansigare.

Stående eller liggande kalendrar har växlat, men storleken har alltid varit densamma, 41 x 30 cm.

– Förr producerades julkalendern i två delar, men sedan 1989 är de båda hopsatt i en, säger Hans

Fick trycka extra upplagor

Trots att upplagorna ofta varit stora har de inte alltid räckt till. Ibland tvingas man trycka extra. Men på senare år har pappkalendrarna fått konkurrens.

Både SVT och Sveriges radio har börjat satsa på dataspel, hemsidor, med mera vilket har minskat upplagorna.

– Men pappersutgåvorna lär nog bestå, de är fortfarande populärast, säger Benny.

Börjar redan i april

Fabrikens arbete med julkalendrarna inleds redan i april, då de första kontakterna med SVT och SR tas.

Illustratörerna har därefter tre månader på sig innan den stora tryckpressen spottar ut sina jätteark för stansning limning och packning.

I september offentliggörs Julkalendern och distribueras därefter ut till handeln.