LISTA: Finlandssvenska ord

Ungefär 300 000 finländare – eller 5,6 procent av Finlands befolkning – har svenska som modersmål. Svenskan som pratas i Finland beskrivs ofta som lite gammeldags men det finns faktiskt en hel del ord som inte är korrekt svenska, och som kan vara omöjliga för en svensk att förstå.

Finlandismer

Dessa ord är så kallade finlandismer – ord som används av finlandssvenskar men inte av svenskar. Det kan till exempel röra sig om ord som direktöversatts från finskan, så kallade fennicismer, som till exempel ordet ”skyddsväg” (övergångsställe).

Läs också: Laga finska julstjärnor med plommonsylt – gott till adventsfikat

Läs också: Mumin fyller 75 år – här är historien bakom den älskade figuren

Finska ord

Andra ord i den här finlandssvenska ordlistan är ren finska men så vedertagna bland finlandssvenskar att man sällan reflekterar över ordets ursprung. Detta gäller till exempel ”roskis” (papperskorg/soptunna) och ”tarra” (klistermärke).

Populärt uttryck

”Voi” är ett populärt ord på både svenska och finska. Det används som kraftuttryck för att förstärka känslor – både positiva och negativa. ”Voi så söt” betyder ungefär ”oj så söt”, medan ”voi nej” är ett kraftigt ”oj nej”. I Sverige har detta förvandlats till ”voine”, men så uttalas det alltså inte i Finland.

Säger du ”voi, voi” är du verkligen bekymrad.

Själva ordet voi är finska och betyder smör.

Här nedan kan du lära dig de mest populära finlandismerna!

Finlandssvenska ord

Voi = kraftuttryck, jämför med ”ack nej”, ”nej!”, men kan också användas som något positivt ”voi så kiva” = ”men så roligt!”

Semla = Fralla (använd i stället ”fastlagsbulle” om du pratar om en semla i Finland)

Batong = Baguette

Rådda = Stöka till, förväxla (”jag rådda ihop er” = jag förstod inte vem som var vem)

Råddigt = Stökigt, förvirrat

Rådigågga = Stök, förvirring (”det här var en riktig rådigågga” om t ex regeringsbildningen 2018)

Hoppeligen = Förhoppningsvis

Skyddsväg = Övergångsställe

Småkusin = Syssling

Rosk = Skräp (uttalas råsk)

Roskis = Papperskorg/soptunna (uttalas råskis)

Choko = Choklad (uttalas sjoko, kan användas som smeknamn för Charlotta, Carl osv.)

Kaka = Tårta

Plätt = Pannkaka

Lavabränd = Ful, anskrämlig (ofta om persons utseende)

Pelle = Pajas/clown

Nakupelle = Nakenfis (uttalas nakopelle)

Krabbis = Baksmälla

Morkis = Bakfylleångest (uttalas mårkkis, från moralisk baksmälla)

Paja = Smeka (barnspråk)

Tassig = Tokig

Skrapabulla = Sladdbarn (uttalas skrapabolla)

På tumis = På tu man hand

Dynvar = Örngott

Stritta = Skvätta

Stobakoff = En bakåtsträvande eller bufflig person (uttalas ståbakåff)

Kamurka = Skafferi (uttalas kamorka)

Glansbild = Bokmärke

Tarra = Klistermärke, kardborrefäste

Vessa = Toalett

Pikulite/n = Pyttelite/n (uttalas pikolite/n)

Kiisseli = kräm (maträtten)

Kiska = Kiosk

Bulla = Bulle

”Att ha piss i skrinet” = Att bete sig som en idiot

Peffa = Rumpa

Batteri = Värmeelement

Bygel = Galge

Bykpinne = Klädnypa

Öppna dörrars dagar = Öppet hus

Tossa/tossor = Sko/r eller mjuk/a barnsko/r (uttalas tåssa)

Grälor = Bannor

Haua = Hund (barnspråk, uttalas haowa)

Rikssvenska = All svenska som pratas i Sverige

Gota = Godis

Byke = Tvätt

Kaveri = Kompis (uttalas med hårt k)

Kiva = Trevlig (uttalas med hårt k och kort i)

Malet kött = Nötfärs

Griskött = Fläskkött

Skumvin = Mousserande vin

Paff = Papp

Böbi = Galen

Paituli = Nattskjorta (uttalas pajtoli)

Ritad film = Tecknad film

Flygfält = Flygplats

Simma = Bada

Rosett = Fluga

Rojsig = smutsig, sliten, stökig (uttalas råjsig)

Stöpsel = Stickpropp

Tutt = Napp

Tambur = Farstu

Aula = Sal (uttalas aola)

Ämbare = Hink

Lavoar = Handfat

Nippa = Finne, blemma, utslag, vårta

Vitsord = Betyg i skolan

Handarbete = Syslöjd

Slöjd = Träslöjd