Bybornas förening räddade havsbad från förfall

Mats Lindfors bor i byn Jämtöavan som ligger en bit från kusten mellan Luleå och Kalix i Norrbotten. Han lyfter bort några stenar som ligger vid havsstranden. En bit bort är Reine Lundkvist på väg att starta en röjsåg och strax intill rycker Annika Andén upp några små tallplantor.

Arbetet vid Rörbäcks havsbad har pågått i mer än två år nu och tillsammans har människor från bygden återskapat en miljö vid havet där människor åter vill vistas.

– Det blir inte bara finare utan det här är också bra för gemenskapen mellan oss som bor i byarna. Det är trevligt att umgås och vi som är här ofta har ju lärt känna varandra. Så det finns flera fördelar med att gå samman och göra på det här sättet, säger Mats Lindfors.

Läs också: Robert brinner för att rädda ödehus

Läs också: Byborna startade sin egen butik!

Läs också: Edvin gör succé med sin obemannade butik på landet!

Röjt i djungel av sly

Han är en bland många som har mått dåligt över att se hur campingen och havsbadet i Rörbäck bara har fått förfalla.

– Det var ju rent pinsamt att se hur det såg ut. Det såg så eländigt ut och jag och många med mig såg sådan potential i det så det känns självklart att hjälpa till, säger han och pustar ut.

En bit bort har en familj sökt sig ned till stranden. Barnen skrattar och springer så att vattnet stänker runt fötterna. Ett par hundra meter bort på stranden tornar en massiv vägg av lövsly upp sig.

– Precis så såg det ut över hela stranden när vi började för drygt två år sedan. Det här fina havsbadet hade blivit till en djungel av sly, säger Reine Lundkvist, en av initiativtagarna till bildandet av Rörbäcks turism och fritids ekonomiska förening där han i dag också är ordförande.

Knep den sista säsongsplatsen

Tack vare det ideella arbete som föreningens medlemmar svarar för kan man i dag se havet glittra var man än befinner sig på det natursköna området. De har medvetet lämnat kvar mycket av den växtlighet som karaktäriserar det norrbottniska kustlandskapet.

Vid en av husvagnarna sitter Lasse Lundbäck och hans hustru Annica Lundbäck. De åkte förbi Rörbäck förra sommaren och gick runt på området:

– Vi blev som förälskade i platsen. Det är ju så vackert här. Och senare på hösten köpte vi den här vagnen, berättar han.

I maj ställde de under en helg upp sin nya husvagn på campingen vid det lilla havsbadet. Mer än så behövdes inte.

– Efter det bestämde vi oss för att här vill vi vara. Och vi hade turen att få den sista säsongsplatsen, fortsätter han.

Rörbäck lever upp sommartid

Martin Forsberg arrenderar campingen av föreningen och han har varit med och drivit anläggningen från början. Under vinterhalvåret arbetar han åt ett industriföretag i Kalix men sommartid tar campingen all hans tid.

– Ibland under högsäsong händer det att jag tar lunch klockan elva på kvällen. Skämt åsido. Det kan vara mycket jobb men jag trivs med det här livet, säger han.

Responsen från gästerna har varit mycket positiv.

– I går kom en gäst vid åttatiden och så är det. Jag måste vara kontaktbar hela sommaren men jag tycker att det här är jättekul. Att stå i kassan är bara en del av det. Det är också vaktmästarjobb och trädgårdsjobb, berättar han.

Han bor bara ett litet stycke från campingen:

– På vintern kan det bara vara lantbrevbäraren som man ser under en hel dag. På sommaren lever Rörbäck upp. Det känns fint att få vara en del av det här. Att det här vackra havsbadet nu åter är en plats där människor trivs och dit de vill åka, säger han.

Engagemang som smittar av sig

På en annan del av campingen har Leif Holmberg från byn Rosvik utanför Piteå satt sig till rätta i en skön stol intill sin husbil. Han har plockat med sig gitarren och sitter nu och spelar lite på en finsk tango som han tycker om.

– Det är så rofyllt. Inte det här storskaliga och just det är så skönt. Och fin natur att vandra i. Det är därför vi trivs här. Det har blivit ett lyft sedan byn tog över, säger han.

Och Lasse Lundbäck är imponerad över vad bybor och fritidshusägare har lyckats åstadkomma tillsammans.

– Det är ett otroligt jobb som utförs här. Under de två första månaderna brukar mellan tjugo och trettio personer möta upp på lördagarna och de gör verkligen ett hästjobb. Det gör också att man själv som gäst bryr sig om platsen. Ligger det en pappersbit i servicebyggnaden så plockar man upp den, säger han.

Samlade krafter gjorde det möjligt

Vid en snabb överslagsräkning kommer Reine Lundkvist fram till att medlemmarna bidrar med cirka 1 200 arbetstimmar årligen.

– Det här handlar om en stor massa som vill samma sak. Styrelsen har egentligen bara styrt upp det så att den som kommer till en förbättringsdag ska ha tydliga arbetsuppgifter. Vi har också fått beröm för att det har varit välplanerade dagar. Men det här är ingen enmansshow utan det här är frukten av ett gediget och brett samarbete där väldigt många är med och bidrar, säger han.

Bygdens maskinägare har också en stor del i att Rörbäck har kunnat genomgå den här förändringen.

– Där har det aldrig heller suttit fast. Viljan att göra det här till en fin plats igen har varit och är som sagt stor hos väldigt många, säger han.