Ärkebiskop Antje Jackelén: Är det så här vi vill ha det?

Antje Jackelén har fått kritik för mycket men hon fortsätter trots kritiken att uppmärksamma de frågor som diskuteras i samhället just nu. Hon har bland annat fått kritik för att vara för islamvänlig, för att inte Svenska kyrkan stödjer förföljda kristna tillräckligt och för att hon är för politisk.

– Det går inte att undvika att det vi tror på också märks i det offentliga rummet. När Jesus ställer ett barn i centrum är det klart att vi som kyrka måste reagera när barnen kommer i kläm, säger Antje Jackelén.

Tjänstgjort i många olika församlingar

Hon tar emot i sitt ljusa tjänsterum intill Uppsala domkyrka. På väggarna hänger tavlor med både landskaps- och stadsmotiv. Lite av en spegling av Antje Jackeléns liv och yrkesliv.
– Jag har tjänstgjort och bott i olika typer av församlingar, i städer, i förorter och på landsbygden. Jag var präst i Gårdstånga pastorat på den skånska landsbygden i över sju år och det första jag och min man skaffade där var en regnmätare, berättar hon.
– För där bodde många lantbrukare och det var viktigt att veta exakt hur många millimeter som fallit, säger hon och ler.

Håret är vitt och ögonen är klarblå och lite vänligt utforskande. Hennes tyska bakgrund hörs som en svag brytning när hon pratar.
Antje Jackelén växte upp i Tyskland, i Ruhrområdet, och kom till Uppsala som gäststudent i teologi vid 22 års ålder.

Att det blev Sverige var lite av en slump. "Jag ville lära mig ett nytt språk och franska och engelska kunde jag redan", berättar hon.

Valdes till ärkebiskop 2013

Sedan blev hon kvar och började som församlingspräst i Österhaninge och Tyresö. Hon gjorde en kyrklig karriär, blev professor i teologi i USA, sedan biskop i Lund och 2013 valdes hon till ärkebiskop.

Svenska kyrkan har en unik roll i det svenska samhället för att det är en så rikstäckande verksamhet.
– Varenda centimeter av landet tillhör en församling och det tror jag är viktigt - inte minst i kristider, säger hon.

– I församlingarna finns öppna dörrar och människor som är vana att möta både glädje och sorg. Det finns riter, saker att göra tillsammans, även enkla saker som att tända ljus, säger hon.

Det är svårt för små församlingar

Kyrkan förvaltar också ett stort, kulturhistoriskt arv med sina kyrkobyggnader, målningar och textilier men Antje Jackelén oroas över de sjunkande medlemssiffrorna eftersom kyrkan är beroende av sina medlemmar, även ekonomiskt.

– Kyrkan finns kvar i nästan varje by, när banken och bensinmacken har stängt. Men det medför kostnader som kan vara svåra att bära för riktigt små församlingar, säger hon.

Svenska kyrkan är också beroende av avkastningen från sin mark och skog.
– Vi gör allt för att förvalta på ett hållbart och långsiktigt sätt. Trots det kan det uppstå intressekonflikter, som när kyrkan satsat på vindkraft till exempel, säger hon.

Första biskopen med Twitter

På Svenska kyrkans hemsida står det att Antje Jackelén "gjort sig känd som en flitig samhällsdebattör". Hon har publicerat många debattartiklar om allt från julfirande till klimat- och flyktingpolitik.

Hon var också den första, svenska biskopen som började med Twitter och har över 15 700 följare där.
– Jag tyckte det var ett bra sätt att kunna kommunicera med människor, inte bara informera. Att det var ett forum med en viss lekfullhet, berättar hon.

"Som en domstol och avrättningsplats"

Men det lekfulla trängdes undan allt mer av hatiska och hätska inlägg. Twitter kändes allt mer som en domstol – bland som rena avrättningsplatsen, menar hon.
– Jag bekymrar mig inte så mycket för egen del. Men detta är något som många människor vittnar om och råkar ut för, menar hon.

Till att börja med försökte ärkebiskopen att svara på inläggen, men insåg ganska snart insåg att det oftast är lönlöst.
– Det finns ingen äkta vilja till kommunikation i de inläggen. Jag blev tvungen att minska min interaktion, säger hon.

Konflikt med prästrollen

Så här skrev hon i Svenska Dagbladet: "När flera hundra på en dag tar heder och ära av en och sparkar sanningen med fötterna, då känns det som en invasion i kroppen".
– Det blir en konflikt med rollen som präst, då man ska vara empatisk och lyssnande. Till slut går det inte, man måste stålsätta sig för att överleva, säger hon.

Ärkebiskopen är oroad över det hårdnande klimatet i samhällsdebatten. Att det respektfulla samtalet har blivit mer sällsynt och att extrema åsikter vinner mer mark.

Och att halvsanningar och rena lögner sprids allt mer.
– Det är farligt för demokratin om tilliten mellan människor minskar. Det är viktigt att vi talar om detta, vill vi verkligen ha det så, säger hon.

Ser fram emot påvens besök

Hon ser fram emot det historiska besöket av påven Franciskus med anledning av att det har gått 500 år sedan reformationen. Det är påven som tillsammans med Lutherska världsrådet har tagit initiativet till besöket, som ett led i en mångårig process mellan kyrkorna som ska "leda från konflikt till gemenskap".

Det blir först en gemensam, ekumenisk gudstjänst i Lunds domkyrka som kommer att visas på stora skärmar på Malmö Arena. Sedan blir det ett internationellt program på arenan med temat "Tillsammans för hoppet", som är öppet för allmänheten.

– Jag hoppas att alla kommer att gå därifrån stärkta och med känslan av att det går att göra något gott - trots alla mörka moln, säger hon.

Medverkar i gudstjänst med påven

Namn: Antje Jackelén.
Ålder: 61 år.
Bor: I Uppsala.
Familj: Maken Heinz, barn och barnbarn.
Aktuell: Med gemensam, ekumenisk gudstjänst med påve Franciskus i Lunds domkyrka den 31 oktober.

 3 snabba frågor till ärkebiskopen:

Vad säger du om kritiken om att du är för "islamvänlig"?

– Det har blivit en konstig diskussion. Bara för att man vill ha en dialog med islam betyder inte det att man ger upp ett dugg av sin egen tradition och tro. Och vad är alternativet? Muslimer och kristna utgör över 50 procent av världens befolkning, vi måste hitta sätt att leva ihop fredligt.

Om att Facebookgruppen"Mitt kors" vill att Svenska kyrkan ska stötta förföljda kristna i världen mer?

– Ja, det är bra att arbetet för förföljda kristna uppmärksammas. Vi har täta kontakter med de kristna framför allt i Mellanöstern, om hur vi kan stötta och hjälpa dem. Jag ska snart till Egypten och träffa kristna där och även till Irak senare. Men att villkora humanitär hjälp går inte. Vi hjälper människor - inte för att de är kristna utan för att vi är kristna.

Om att vissa menar att du är för politisk, till exempel när du kritiserade den nya asyllagen i somras?

– Det går inte att undvika att det vi tror på också märks i det offentliga rummet. När Jesus ställer ett barn i centrum är det klart att vi som kyrka måste reagera när barnen kommer i kläm. Vår kritik av den nya asyllagen gällde hur den drabbade barnen, precis som många andra kyrkor och barnrättsorganisationer uppmärksammade.