I Ammarnäs odlas potatis – i en backe

Det var när de första nybyggarna kom till Ammarnäs i Västerbotten på 1800-talet som de kom på idén. För att kunna odla potatis gällde det att undvika frosten och den södervända moränkullen visade sig fungera som ett värmemagasin.

Harvning av potatisbacken i Ammarnäs

I lördags var det dags för den årliga harvningen av backen, ett evenemang för hela byn, vilket SVT Västerbotten var först med att berätta om.

Källa: Naturkartan, SVT Västerbotten

– Det kan gå vilt till under harvningen, människor ramlar omkull och far runt i backen, säger Lena Karls, platsansvarig på Ammarnäs värdshus som i år har fått en av de åtråvärda tårtbitarna, till Land.

Har satt mandelpotatis

För vem som helst får inte vara med och sätta potatisen. Det finns ett tjugotal odlingslotter i backen som det gäller att göra sig förtjänt av.

– Värdshuset var tidigare ett samiskt äldreboende som blev en lägergård. På den tiden sattes all vår potatis i backen och nu har vi fått chansen återigen. Vi har satt mandelpotatisar, säger Lena Karls.

Hon beskriver Ammarnäs som en underbar liten by med stor gemenskap. Potatisbacken är ett landmärke och en samlingspunkt på försommaren.

Under lördagens harvning kom ett trettiotal bybor för att titta på, äta korv och dricka kokkaffe, medan de med lotter gjorde jobbet.

Så går harvningen till

En harv är ett jordbruksredskap från 1800-talet som än idag används för att luckra upp jordytan. Den fungerar likt en plog fast går ännu djupare ned i marken.

I Potatisbacken dras harven upp för backen för hand med hjälp av en traktordriven vinsch.

När jorden har harvats kan byborna sätta sin potatis som sedan skördas i augusti.