Tron på framtiden lägre på landsbygden

”Hela Sverige ska leva”. Så heter det i den politiska debatten detta valår. I helgen hålls landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik. Där kommer riksdagspartierna att debattera vad politiken kan göra för dem som inte bor i någon våra större städer.

”Trend i hela västvärlden”

Inför landsbygdsriksdagen har Dagens Nyheter och Ipsos gjort en undersökning som visar att framtidstron är betydligt lägre på landsbygden än i storstäderna. 35 procent i landsbygdskommuner tror på en god ekonomisk utveckling – mot 62 procent i storstäderna.

Dålig tillgång på samhällsservice

I undersökningen framträder ett mönster av större optimism och framtidstro hos dem som lever i större städer jämfört med boende på landsbygden.

I undersökningen har DN ställt storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg, Malmö med omnejd, 29 till antalet) mot de som klassas som landsbygdskommuner enligt Tillväxtverket (130 stycken). 

Nästan dubbelt så stor andel i storstadskommunerna instämmer helt i att tillgången på samhällsservice är god jämfört med landsbygdskommunerna.

"Får politiska konsekvenser"

I storstäderna tror 62 procent på en god ekonomisk utveckling, jämfört med 35 på landet.

3 av 10 på landsbygden anser att hemorten har dåliga framtidsutsikter, mot drygt 1 av 10 i städerna.

– Det här får politiska konsekvenser. Växande välståndsklyftor är en viktig faktor bakom många omvälvande förändringar de senaste åren, säger David Ahlin till DN.

Läs också: Drömhus eller skrubb – här får du mest för pengarna

Läs också: 200 obemannade närbutiker ska öppna på landsbygden

Läs också: Pilotprojekt för bättre läkarvård på landsbygden

Offentlig service på landsbygden

Vid Göteborgs universitet forskar statsvetaren Maria Oskarsson om den politiska betydelsen av skillnader mellan stad och land. Hon utläser i synnerhet två områden som påverkar framtidsutsikterna och där de politiska problemen och intressena skiljer sig tydligt åt beroende på kommuntyp: Kommunikationer och offentlig service.

– Siffrorna visar att Sverige är en del i en trend i hela västvärlden med växande välståndsklyftor mellan olika delar av landet, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos till DN.

– Med en högre befolkningstäthet kan vi ha kollektivtrafik på ett annat sätt. Bor du i glesbygd med stora avstånd så fungerar inte det. Bristen på offentlig service, som sjukvård, är reell på många håll och det syns ju i den här undersökningen. Servicen glesas ur när befolkningen glesas ur, säger hon till DN.