Saras grönsaksbutik är öppen dygnet runt
Vad gör man inte för att kunna flytta hem till sin släktgård? 33-åriga Sara blev snickare och grönsaksodlare. Nu gör hon succé med sin ständigt öppna gårdsbutik!
Uppdaterad: 2017-09-08

Den anrika bergsmansgården Glamsarvet ligger bara någon kilometer utanför Falun men känns som en annan värld.
Vägen slut, hagarna breder ut sig och sjön glittrar, en lantlig idyll. Överallt möts besökaren av frodiga grönsaksodlingar för tanken till konstverk.
Längtade tillbaka

Här växte Sara May Kahl upp med sina föräldrar och farföräldrar. Som tonåring tyckte hon att livet på landet var pest och ville flytta så fort som möjligt.
– Men när jag var 21 och åkte runt ett halvår i Australien var det som att längtan hem väcktes. Farmor hade gått bort och hennes hus stod tomt, säger hon.
Ville ha en grön livsstil

På gården bodde också hennes föräldrar, systern och hennes man. Saras intresse för skog, mark, odling och hållbar utveckling började och hon kände nästan hur släktgården kallade på henne.
Vid 25 års ålder gjorde hon slag i saken och flyttade hem.
Men planen om att flytta in i farföräldrarnas herrgårdsliknande, gulrappade hus fick hon lägga på is. Det var i för dåligt skick.
Byggde om vedboden

Istället gav hon sig på att göra om vedboden till bostad.
– Jag insåg snart att jag behövde mer kunskap. Så jag läste in gymnasiets byggprogram och utbildade mig till snickare, berättar hon.
Sara blev allt mer intresserad av byggnadsvård och hållbart byggande och fortsatte gå kurser inom det.
Blogg om bygget

Vid ombyggnaden av vedboden beslöt hon att bygga så ekologiskt som möjligt.
– Det skulle bli 36 kvadratmeter i två plan och med naturligt hållbara material, säger hon.
Där kan man följa byggprocessen och kika på hur huset ser ut idag.
I samma veva startade Sara bloggen "36organicm2" för att sprida kunskap om byggnadsvård och nå ut till allmänheten.
Butiken är ett skåp nere vid infarten där Sara säljer sina grönsaker i sitt företag Bonden och Bananen. Den öppnade hon i augusti och satsningen har gått över förväntan, trots läget mitt ute i skogen.
Fyller på i butiken

Sara skakar dock på huvudet och skrattar när vi frågar om vi får gå in och ta några bilder.
– Nej, just nu ser det ut som ett bombnedslag där inne. Vi går ner och tittar på odlingarna istället. Jag behöver fylla på med lite grönsaker i butiken också.
– Öppet dygnet runt och självbetjäning! Det är bara att köpa det man vill ha och swisha pengar. Det går en vandringsled förbi här och det passerar mer folk än man kan tro, säger hon.
Självlärd odlare

Sara är självlärd när det gäller odling, kunskapen har kommit med stigande intresse. En stor hjälp har varit att lyssna på poddar, till exempel "Odlarna", "Grönsakslandet", "Farmer to farmer".
– När jag började lyssna på poddarna så insåg jag hur många det är som vill odla men inte har någon mark. Och här sitter jag med tio hektar, säger hon.
Nu ser hon odlingen som en möjlighet att hålla gården öppen och levande. Men tycker att det en utmaning att hitta lagom nivå som hon mäktar med.
– Varje höst känner jag mig lite trött på odlandet efter en hel säsong, men redan i januari, februari börjar det klia i fingrarna, säger hon och ler.
Olika avdelningar för grönsaker

I trädgården finns en särskild plats för perenna grönsaker. Här växer bland annat strandbeta, sockerrot, luftlök, piplök och en övervintrad kronärtskocka.
En bit bort, omgärdat av ett vackert staket av gärdsgårdsstörar växer olika kålsorter, bönor, ärtor och lök.
Hönsgården är centralt placerad mellan husen på gården och likaså den nyanskaffade bikupan.
– Det är ingen slump att saker är där de är, förklarar Sara. Jag gick en kurs i permakultur i höstas och är certifierad.
Permakultur är ett samlingsbegrepp för hållbar odling, bland annat om hur man planerar och bygger upp sina odlingar.
Långt till jordkällaren

Förvaringen är viktig och den var lite av ett problem på hennes gård. Jordkällaren ligger nämligen långt från boningshusen och saknar belysning vilket är knepigt under den mörka årstiden.
– Men att anlägga en ny jordkällareskulle bli för komplicerat så vi bestämde att vi i familjen skulle göra det till ett gemensamt projekt att vintertid skotta bort snön de 500 meterna fram till jordkällaren, säger hon.
Letar alternativ bevattning

En annan viktig sak är att hitta bra lösningar för bevattningen.
– Just nu tar vi vatten från sjön, men det förutsätter att det finns el till pumpen. Det är viktigt att inte förlita sig på bara en vattenkälla utan ha alternativ, säger hon
– Till exempel ha hängrännor och många uppsamlingskärl. Vi har också en gammal brunn mitt på gården med handpump, fortsätter hon.
Ja, projekten är många på Glamsarvet. Näst på tur står att renovera farmors och farfars hus. Nu har Sara bättre förutsättningar än när hon först flyttade hem.
Dels för att hon själv har byggt upp ett gediget kunnande inom byggnadsvård, dels för att hon sedan två år lever ihop med Erik, timmerman till yrket och en duktig hantverkare.
Träffades på gårdstunet

De träffades för två år sedan när Erik en dag bara stod där mitt på gårdstunet.
– Jag hade praktik hos Saras svåger som också bor här på gården, berättar Erik. Jag följde med honom hem och så möttes vi här.
I dagarna har Sara och Erik fått klart med att kunna köpa loss farföräldrarnas hus plus ytterligare fem hektar mark.
– På farmors och farfars tid var det här ett arrendejordbruk med kor, grisar, får och höns. Sedan tog skogsbolaget över och det blev granplantering på marken, berättar Sara.
Vacker plats att leva på

Sedan fick hennes föräldrar köpa loss två tomter och nu fortsätter Sara och Erik att återerövra ännu mer betes- och odlingsmark med målet att vara självförsörjande.
– Det här är en fantastisk plats att få bo och leva på, säger hon.
Drömmer om ett fritt liv
Namn: Sara May Kahl.
Ålder: 32 år.
Bor: Generationsboende på släktgården Glamsarvet utan för Falun
Familj: Sambon Erik Daniels, 35 år, och hunden Ali, en Parson Russel som oftast kallas för Banane.
Yrke: Nybliven hemmansägare, odlare och snickare. Driver företaget Bonden och Bananen, jobbar två dagar i veckan som personlig assistent.
Drömmer om: Att leva ett fritt liv och kunna inspirera andra. Sara har också planer på att skriva en bok men vill inte avslöja för mycket just nu.
Utmärkelser: 2011 fick Sara Isabellstipendiet för kvinnliga hantverkare. 2016 Falu kommuns miljöpris för sitt hållbara byggande med gamla byggtekniker, samt för att hon via media och kurser sprider kunskaper om detta.
Läs också: Handla direkt av bonden – finska trenden tar Sverige med storm!











