Så minskar du ditt klimatavtryck

Duscha mer sparsamt

Undvik att stå i duschen onödigt länge, i onödigt varmt vatten. Skaffa munstycken och blandare som minskar vattenflödet. Borsta aldrig tänderna eller diska under rinnande vatten.

Cykla eller gå…

istället för att åka bil. Det är de kortaste bilresorna som ger högst koldioxidutsläpp (räknat per kilometer). Bensinförbrukning och koldioxidutsläpp är cirka 35 procent högre de första fem kilometrarna eftersom en kall motor kräver ”fetare” bränsleblandning.

…eller åk kollektivt

Tåg är förstås allra bäst, medan flyg, som känt, är den allra största miljöboven. Gå med i en bilpool eller börja samåka – långa som korta resor.

Läs också: Här är de 40 bästa miljöbilarna 2018

Läs också: Vegetariska råvaror som stöttar svenska bönder

Läs också: Kemikaliebanta hemmet: Expertens 5 bästa tips för nybörjare

Läs också: Här är de importerade grönsakerna som du ska sluta köpa nu

Läs också: Så förstör svensk konsumtion miljön – i andra länder

Sopsortera! 

Att vi slänger allt för mycket vet vi. Men det som måste slängas ska förstås återvinnas korrekt. För att ta plast som exempel: tillverkningen av plast kräver olja, vilket är en begränsad naturtillgång. Plast tar flera hundra år att bryta ner. När du återvinner kan plastfibrerna återvinnas många gånger om.

Ät rätt kött

Produktionen av kött och andra råvaror påverkar klimatet. Se till att äta kött som producerats nära och inte transporterats långt för minsta påverkan.

Släng mindre mat

Idag åker runt en fjärdedel av vår mat i soporna. Spara rester, ta med matlåda till jobbet, och laga restmåltider med det du har hemma.

Köp svenskt!

Stötta våra bönder och det svenska lantbruket genom att köpa svenska råvaror. De är ofta tillverkade på ett mer hållbart sätt, och har inte fraktats lång, lång väg för att komma till ditt matbord. Försök titta efter lokalproducerade produkter i butikerna.

Ät säsongsmart

Håll koll på vilka råvaror som är i säsong och handla utefter det. Frukt och grönt som får mogna på egen hand kräver mindre energi. Det är både godare och bättre för klimatet.

Byt till miljövänlig el 

Satsa på el märkt med Bra Miljöval. Då vet du att elen är schysst utifrån miljö- och klimatsynpunkt. På Elpriskollen kan du enkelt välja den billigaste miljömärkta elen.

Släck lamporna... 

...när du inte är i ett rum – det leder till lägre energianvändning.

Stäng av TV, dator och övrig elektronik

Att lämna dem i stand by-läge över natten drar mer än man tror: omkring 10 och 20 procent av hushållselen. Använd energisparläge på elektroniska apparater som har den möjligheten. Dra även ut mobilladdare – och all övrig inkopplad elektronisk utrustning som står och drar ström även när de inte används. Bra även för att du minskar brandrisken.

Återvinn och köp second hand

70 procent av de globala utsläppen är kopplade till privat konsumtion i höginkomster länder som Sverige. Istället för att köpa nytt – fundera om du kan låna eller köpa second hand. När du köper ett plagg second hand sparas hela 97 procent energi jämfört med om samma plagg hade nyproducerats. Se över din konsumtion – ofta går vi på erbjudanden som ta 3 betala för 2, men så slutar det i att vi slänger det vi inte gör av med.

Anpassa hemmet för låg energianvändning

Vädra snabbt och effektivt – fönster på glänt skapar drag vilket bidrar till högre energianvändning. Undvik att möblera precis ovanför och framför elementen. Då får du ett bättre inomhusklimat, minskat drag och jämnare värme.

Undvik kemiska bekämpningsmedel

Användningen av kemikalier i hushållen är en bidragande faktor till miljöförstöring. Det skapar problem i avlopp och reningsverk, och kan vara en fara för såväl människor som djur. Försök att använda så naturliga medel som möjligt och spola aldrig ner gifter i avloppen.

Fyll tvätt- och diskmaskinen

Kör inga halvfulla maskiner. Köp bra tvättmedel märkta till exempel Bra Miljöval eller Svanen och kör tvätten i lägre temperaturer om möjligt. Överdosera inte tvätt- och sköljmedel, prova en halv tablett till diskmaskinen och välj om möjligt ett kortare program.

Källa: Kurera, Klimatsamling, SVT